Vilka arbetsmarknadspolitiska program är bäst i lågkonjunktur?

Lägre inlåsningseffekt i lågkonjunktur

När arbetslösheten stiger i en lågkonjunktur kan det vara en bra idé att använda arbetsmarknadspolitiska program. Även program med stor så kallad inlåsningseffekt kan vara effektiva när arbetslösheten är hög. Vid en lågkonjunktur spelar det nämligen mindre roll att programdeltagare söker färre jobb än öppet arbetslösa och att de därmed blir ”inlåsta” i programmet. I lågkonjunkturen finns det färre jobb att söka, och själva jobbsökandet spelar därför en mindre roll för chansen att få jobb.

Bra med arbetsmarknadsutbildning i lågkonjunktur

Rapportförfattarna finner att det troligen är bra att utöka programmen i en lågkonjunktur. Sedan går de vidare och undersöker vilken sorts program som är bäst när konjunkturen är dålig – arbetsmarknadsutbildning eller arbetspraktik. De finner att praktik har mindre inlåsningseffekter, men att den också i mindre utsträckning bidrar till att deltagarna får arbete längre fram. Arbetsmarknadsutbildning däremot leder till att fler får jobb. Och eftersom inlåsningen är hög i utbildning är det bäst att använda den i lågkonjunktur.

– Våra beräkningar visar att, jämfört med praktik, minskar arbetsmarknadsutbildning arbetslösheten under en tvåårsperiod med 17 dagar i lågkonjunktur och 4 dagar i högkonjunktur, säger Anders Forslund som är en av författarna till rapporten.

Men det betyder inte att författarna förbehållslöst rekommenderar arbetsmarknadsutbildning, ens i dåliga tider.

– Arbetsmarknadsutbildningen är dyr och troligen inte så mycket bättre att den kan uppväga de högre kostnaderna, varken i låg- eller högkonjunktur. Det är dessutom svårt att under den relativt korta tid när konjunkturen går ner starta många utbildningar av hög kvalitet, vilket behövs för att utbildningen ska ha en god effekt, fortsätter Anders Forslund.

Metod

Rapportförfattarna studerar 163 000 individer som var 25–55 år vid sin arbetslöshet åren 1999–2005. Konjunkturcyklerna studeras på länsnivå.