Vilka åtgärder stimulerar arbetsutbudet inom EU?

Den framtida demografiska utvecklingen innebär en betydande utmaning för alla länder i Europeiska unionen. I så gott som alla länder krymper andelen individer i åldern 16–64 år, samtidigt som andelen som är äldre än 65 år växer. Det är därför viktigt att försöka identifiera åtgärder som bidrar till ökat arbetsutbud och sysselsättning.

Ett pensionssystem som uppmuntrar till arbete

Åtgärder som förlänger arbetslivet är viktiga för att motverka konsekvenserna av att befolkningen blir äldre. Om individer går i pension vid en högre ålder ökar skatteintäkterna och utbetalningarna till dem som inte arbetar minskar. I några länder har man höjt (eller är i färd med att höja) den normala pensionsåldern. Det har ökat de äldres förvärvsfrekvens. Italien har också höjt den lägsta åldern när man kan ta ut ålderspension, vilket verkar ha haft motsvarande effekt. Att stärka kopplingen mellan arbetsinkomsten under hela yrkeslivet och den framtida pensionen är en tredje åtgärd som borde bidra till att öka sysselsättningen.

Kontroll i ersättningssystemen

Alla ersättningssystem förutsätter en viss kontroll. Ju generösare systemet är, desto viktigare är kontroll för att systemet ska fungera väl. Till exempel infördes striktare kontroller av individers rätt till sjukpension i Nederländerna under början av 2000-talet. Den striktare kontrollen har minskat både antalet ansökningar om sjukpension och inflödet av nya sjukpensionärer.

Aktiv arbetsmarknadspolitik kan hjälpa till

Den aktiva arbetsmarknadspolitiken kan spela en viss roll för att upprätthålla arbetsutbud och sysselsättning. Programmen bör dock riktas mot svaga grupper, visar forskningslitteraturen. Det är också viktigt att drivkrafterna att söka jobb upprätthålls medan man deltar i programmet.

Skattesänkningar för att öka drivkrafterna att jobba

För att delta i arbetskraften och aktivt söka jobb behöver individer ekonomiska drivkrafter.  Det är särskilt viktigt för dem som har lägre förväntad lön. De behovsprövade ersättningssystemen kan skapa svaga drivkrafter för denna grupp. Kombinationen av behovsprövning och låga förväntade löner kan i vissa fall leda till att individer inte vinner på att arbeta. För att undvika det har några länder infört sänkt skatt för sysselsatta låginkomsttagare. Utvärderingar av det brittiska systemet tyder på att dessa skattereduktioner leder till ökad sysselsättning bland ensamstående mödrar

Subventionerad barnomsorg och individuell beskattning

Kvinnornas arbetskraftsdeltagande skiljer sig mycket åt mellan länderna. I Sverige arbetar t.ex. många kvinnor, medan få arbetar i Italien. Den kvinnliga förvärvsfrekvensen är högre i länder där det finns subventionerad barnomsorg, visar en jämförelse av OECD-länderna. Fler kvinnor arbetar också i länder där inkomsten beskattas individuellt (snarare än att hushållets inkomst beskattas), samt där ersättningen vid föräldraledighet är knuten till tidigare inkomst.

Om rapporterna

Rapporterna presenterades vid konferensen ”Labour market inclusion” i Stockholm 26–27 oktober 2009. Konferensen var en del av aktiviteterna i samband med Sveriges ordförandeskap i EU. Länderrapporterna har författats av Mike Brewer (Storbritannien, Working Paper 2009:27), Agar Brugiavini (Italien, Working Paper 2009:29), Marco Caliendo (Tyskland, Working Paper 2009:26), Anders Forslund (Sverige, Working Paper 2009:30), Pieter Gautier och Bas van der Klaauw (Nederländerna, Working Paper 2009:28) samt Andres Võrk (Estland, Working Paper 2009:31). Länderrapporterna sammanfattas av Anders Forslund och Peter Fredriksson i Working Paper 2009:32.