Anställda blir alltmer lika sina kollegor samtidigt som generalisternas löner ökar

Olika företag efterfrågar olika typer av anställda. Det gör att de som jobbar på en arbetsplats inte bara har liknande utbildning utan ofta även liknande förmågor och egenskaper som sina kollegor. Mönstret har blivit allt tydligare bland män på den svenska arbetsmarknaden under perioden 1996–2013.

Forskarna följer svenska män födda 1951–1981 som mönstrade för militärtjänsten. Männen delas in i olika grupper utifrån hur de presterat i mönstringens olika delmoment. Ungefär hälften av männen hade likartade kognitiva och sociala förmågor och dessa kategoriseras som ”generalister”. Resten av männen, som alltså framförallt har förmågor i en av dimensionerna (kognitiva eller sociala), kategoriseras som specialister av endera typen. Männen delas samtidigt upp i tre kategorier utefter hur höga sammanlagda poäng de fått vid mönstringen.

Forskarna ser att olika grupper allt oftare jobbar på samma arbetsplats, specialister av olika typer jobbar oftare med varandra och de som har flerdimensionella förmågor jobbar oftare med varandra. Generalisternas löner har ökat mer än lönerna för dem som klassas som specialister.

–Hur anställda och arbetsgivare är matchade med varandra och vad arbetsgivarna är villiga att betala för arbetskraft med olika förmågor är intressant, säger Oskar Nordström Skans som är en av flera forskare bakom studien. Inte minst idag då arbetsgivaren i och med den nya gig-ekonomin i större utsträckning kan köpa våra förmågor en och en och inte alltid som ett helt paket.

–Vår forskning väver samman resultat som funnits i tidigare studier för att ge en mer samlad bild av hur arbetsgivarnas efterfrågan på förmågor har förändrats och hur det påverkar lönerna. Det tydliga mönstret att generalisternas löner ökat mer var dock nytt för oss,

Analyserna har gjorts som en förstudie inom ramen för ett internationellt forskningsprojekt som kombinerar teoriutveckling med empiriska studier av den svenska arbetsmarknaden. Syftet är att analysera hur förändringar på arbetsmarknaden på grund av teknisk utveckling, handel eller institutionella förändringar påverkar arbetsmarknadens funktionssätt och lönespridningen i ekonomin.