Arbetsgivare i yrken med få utrikes födda väljer bort arbetssökande med utländskt namn

Arbetsgivare valde i ett fältexperiment med fiktiva jobbansökningar i högre grad bort sökande med ett utländskt klingande namn, trots att de hade samma kompetens och kvalifikationer som sökande med svenskklingande namn. Av män (kvinnor) med ett utländskt klingande namn fick 21 (26) procent någon form av positiv återkoppling på sin ansökan, jämfört med 35 (35) procent av män (kvinnor) med svenskklingande namn.

Vanligare i yrken där få utrikes födda jobbar

Män med utländskt klingande namn hade en betydligt mindre chans att bli kontaktade inom yrken där få utrikes födda jobbar. Arbetsgivare i några av de mest invandrartäta yrkena som städare och fordonsförare gjorde ingen större skillnad på sökande med olika namn. För kvinnor fanns ingen tydlig skillnad i återkoppling från arbetsgivare i yrken med hög respektive låg andel utrikes födda.

–Varför den etniska diskrimineringen är vanligare i yrken där det jobbar få utrikes födda vet vi inte säkert. Det kan handla om stereotyper och idéer om olika gruppers sociala status, säger Moa Bursell som är en av forskarna bakom studien.

–De mönster vi ser här innebär att arbetsgivare som grupp betraktat bidrar till att upprätthålla en etnisk yrkessegregering, de reproducerar mansdominerade invandrarnischer på arbetsmarknaden.

–Alla våra fiktiva sökande har jämförbara svenska utbildningar och arbetslivserfarenhet. Därför är de här resultaten framförallt ett mått på diskriminering av andra generationens svenskar och personer som invandrat som barn, avslutar Moa Bursell.

Bakgrund

Forskarna skickade under perioden 2013–2019 ut drygt 7 000 fiktiva jobbansökningar. Ansökningarna tilldelades slumpvis svenska och utländska namn. Alla de fiktiva sökande gavs en svensk utbildning och de sökte jobb inom ett 15-tal yrken. Oftast är arbetsgivarnas återkoppling en inbjudan till intervju, uppmaning om att ta kontakt och mer sällan förfrågningar om mer information alternativt ett telefonsamtal.