Arbetsgivares uppfattningar om produktivitet och anställningskostnader genom arbetslivet

År 2016 genomförde IFAU en enkät med cirka 1 400 större arbetsgivare. De som arbetade med rekrytering fick svara på hur de uppfattade potentiella arbetstagares produktivitet och anställningskostnader. Produktiviteten uppskattades genom bland annat grad av självgående, driv och initiativkraft, teknisk yrkesfärdighet och ledaregenskaper.

Rekryterarna upplever att personer i 20-årsåldern har lägst produktivitet. Produktiviteten ökar fram till 40-årsåldern, för att sedan sjunka igen. Brantast upplevs tappet mellan 50 och 60 år vara och en 60-åring återvänder då till ungefär samma nivå som en 30-åring.

Riskerar att överskatta kostnader för tjänstepensionspremierna

Kostnaderna för arbetskraften upplevs stiga med åldern, men i en avtagande takt. När kostnaderna relateras till värdet av det utförda arbetet är arbetsgivarna i genomsnitt något mer positiva till 30-årigarna jämfört med 60-åringarna. Många arbetsgivare uppskattar även att kostnaderna för tjänstepension ökar med ålder trots samma lön.

– Äldre riskerar att missgynnas i rekryteringsprocessen då många rekryterare uppskattar att tjänstepensionspremierna är dyrare för äldre, även i fall då premieskillnaderna beroende på ålder typiskt sett är små, säger rapportförfattaren Josefine Andersson.

Utbildningssektorn mer positiv till äldre arbetskraft

Arbetsgivarnas attityder skiljer sig åt mellan branscher och beroende på arbetsplatsens åldersstruktur. Arbetsgivare inom exempelvis utbildningssektorn är mer positiva till äldre och mindre positiva till yngre vad gäller produktivitet medan det omvända gäller inom finans- och fastighetsbranschen samt vård- och omsorgssektorn. Rekryterarna på arbetsplatser som domineras av anställda under 30 år är mer positiva till yngre och mindre positiva till äldre. Även rekryterarens personliga egenskaper påverkar attityderna. Bland annat är äldre rekryterare mer positiva till äldres produktivitet i jämförelse med yngres.

Urval och metod

Enkäten skickades ut till totalt 3 681 arbetsställen, varav drygt 1 400 svarade. Urvalet består av arbetsplatser med 50 anställda eller fler. Det finns en viss systematik i bortfallet vilket gör att resultaten inte är direkt generaliserbara till svenska arbetsgivare i allmänhet.