Att bedöma undervisningskvalitet i förskolan

Nästan alla barn i Sverige går i förskolan. För att förskolan skall skapa förutsättningar för barns välbefinnande samt främja utveckling och lärande behöver verksamhetens kvalitet vara tillräckligt god. Som ett led i att stärka kvaliteten förtydligades till exempel förskolans undervisningsuppdrag i läroplanen för förskolan 2019 (Lpfö 18).

Frankenberg har tillsammans med Ida Bertell i ett större forskningsprojekt studerat videoinspelade undervisnings- och lärandetillfällen i förskolan. Utifrån dessa observationer och tidigare forskning har ett ramverk för att bedöma kvalitén i förskoleundervisning tagits fram. Verktyget eller skattningsskalan heter Early childhood scaffolding scale (ECSS).

–Skalan består av sex delskalor som fokuserar på pedagogens och barnens handlingar och tar enkelt uttryckt sin utgångpunkt i det nära samarbetet mellan dem, i samspelsprocesserna och det stöttade lärandet, säger Sofia Frankenberg.

–Vi tittar till exempel på hur pedagogen strukturerar läraktiviteter och hur barnet ger uttryck för engagemang och fokuserad uppmärksamhet, hur pedagogen använder stöttande strategier både i förhållande till lärandemål och för att uppmuntra barnets intresse och nyfikenhet.  

Skattningsskalan gör det möjligt att bedöma undervisningskvalitet utifrån flera olika perspektiv – för att utforska sambandet mellan undervisningskvalitet och barns utveckling och lärande, att etablera evidens för specifika undervisningsmetoder, eller för att hjälpa personalen att utveckla sina färdigheter för att stödja barnens utveckling och lärande.

–Vi saknar en gemensam skattningsskala i Sverige idag och det är viktigt att utveckla pedagogiska metoder och arbetssätt som ger förskolans personal vägledning för att säkerställa att alla barn får utbildning av hög kvalitet.

–Frågan om bedömning är aktuell i både forskning och pågående förskoledebatt mot bakgrund av utmaningar vad gäller att erbjuda alla barn en likvärdig utbildning i förskolan, avslutar Sofia Frankenberg.

Teoretisk bakgrund

Den teoretiska utgångspunkten för ECSS tas i det så kallade relationella utvecklingssystemperspektivet som synliggör undervisning i form av lärprocesser mellan barn och pedagoger i riktning mot olika former av utvecklings- och lärandeinnehåll, samt teorin om dynamiska förmågor. Stöttat lärande är i fokus, vilket riktar bedömningen mot de handlingar som pågår i interaktionsprocessen mellan framförallt personal och barn.