Barn i familjer med låg inkomst har liknande arbetsinkomster och utbildningsnivå

När forskare ska studera hur väl ett samhälle lyckas med att ge sina invånare likvärdiga förutsättningar är det vanligt att undersöka hur det går för barn i samma familj. Enkelt uttryck ska familjens bakgrund inte spela så stor roll för hur det går i livet. Om familjebakgrunden spelar stor roll har syskon i en familj ofta ungefär samma arbetsinkomster och utbildningslängd. Den så kallade syskonkorrelationen, eller syskonlikheten, är då hög. Om det istället är större skillnader mellan syskon är förutsättningarna i samhället mer likvärdiga och familjebakgrunden spelar mindre roll för individen.   

–Vanligtvis brukar man jämföra syskon i olika länder och då ser man att syskonlikheten exempelvis är större i USA än i de nordiska länderna. Men vi studerar svenska familjer och jämför hur lika syskon är i familjer med olika bakgrund, olika socioekonomiska grupper, säger Olof Rosenqvist som är en av flera rapportförfattare.   

Syskon mer lika om föräldrarna har svag socioekonomisk ställning

Barn i familjer där föräldrarna har kortare utbildningar och lägre inkomster har oftare ungefär samma utbildningsnivå och inkomst. I familjer där föräldrarna har längre utbildningar och högre arbetsinkomster är det större skillnader mellan syskonen.

–Barn i familjer med lägre inkomst och utbildning verkar ha sämre möjligheter att utvecklas individuellt. Även om syskonen kan ha olika potential utbildar de sig ungefär lika länge och har ungefär samma arbetsinkomst

–Att syskon från en svagare socioekonomisk bakgrund är mer lika varandra är en aspekt av ojämlikhet som har fått ganska lite uppmärksamhet. Det kan vara problematiskt eftersom vi vet sedan tidigare forskning att det ofta går sämre för den här gruppen, avslutar Olof Rosenqvist.

Hur gjordes undersökningen?

Föräldrar födda 1940–1950 och barn födda 1965–1982 delas upp i 20 socioekonomiska grupper utifrån föräldrarnas utbildningsnivå och arbetsinkomster i medelåldern. Sedan görs separata skattningar av syskonlikhet i förmågor, utbildning och arbetsinkomst. Måtten på kognitiva och icke-kognitiva förmågor kommer från värnpliktsmönstringen. Utbildningsnivån mäts vid 30 års ålder och arbetsinkomsten är ett genomsnitt i åldern 35–37. Huvudanalysen fokuserar på män eftersom mönstringsdata under de här åren bara finns för män, men resultaten är snarlika när kvinnor inkluderas i analysen.