Bättre förutsättningar för närhet, anknytning och kommunikation under första levnadsåret positivt för vissa barns skolresultat

År 2002 blev kommunerna skyldiga att erbjuda föräldraledigas barn förskola i minst 15 timmar per vecka. Det ökade småsyskonens möjligheter till egentid med en förälder. Rapportförfattarna studerar vilken effekt mer egentid fått på småsyskonens resultat på de nationella proven i årskurs 6.

De finner inte någon statistiskt säkerställd genomsnittlig effekt för alla barn. Däremot ledde mer egentid till förbättrade skolresultat och i vissa delar bättre hälsa för pojkar, främst bland söner till mammor med grund- eller gymnasieutbildning. De här pojkarna hade färre psykiatriska och beteenderelaterade problem och visar även tecken på en förbättrad fysisk hälsa i skolåldern. Den förbättrade psykiska och fysiska hälsan kan ha bidragit till de förbättrade skolprestationerna.

Flickor som fick mer egentid med en högskoleutbildad mamma fick också bättre resultat på de nationella proven i årskurs 6, men flickornas hälsa påverkades inte.

‑Mer egentid med en förälder medan syskonet var på förskolan kan ha inneburit mer gynnsamma förhållanden för tidig anknytning, kommunikation och lyhört föräldraskap. Det har varit särskilt positivt för vissa barns psykosociala och kognitiva utveckling, säger Anna Sjögren som är en av forskarna bakom rapporten.

Metod och datamaterial

Rapportförfattarna följer barn födda 1999–2003 och studerar effekten av reformen genom att jämföra nationella provresultat i årskurs 6 för barn med och utan syskon i förskoleåldern, födda åren före och efter reformen i kommuner som påverkades olika mycket av förändringen. Totalt ingår cirka 200 000 barn i analysen.