Bättre skolresultat när elever har nyanlända skolkamrater, men resurser verkar spela roll

Små men positiva resultatförbättringar på nationella proven

Elever som under skolgången har en högre andel nyanlända skolkamrater i sin årskurs får något bättre resultat på de nationella proven än elever som inte möter lika många nyanlända. Den genomsnittliga effekten är liten, 0,009 standardavvikelser (sd) högre resultat för motsvarande 2–3 fler nyanlända i klassen. Eleverna påverkas på olika sätt beroende på var de bor och på vad de har för bakgrund.

Positivt på landsbygden men negativt i storstäderna

På landsbygdsskolor är den positiva effekten av nyanlända elever större (0,038 sd), men endast signifikant för elever med svensk bakgrund. I storstäderna är effekten av att ha nyanlända klasskamrater negativ (-0,028 sd) och de befintliga eleverna presterar sämre på de nationella proven när det kommer fler nyanlända elever. Det gäller både för elever med svensk och utländsk bakgrund.

Resursskillnader verkar förklara de olika resultaten

– Våra resultat ger stöd för att ökade resurser, riktade mot de elever och årskurser som påverkas mest, kan bidra till att mottagande av nyanlända i skolan gynnar de befintliga eleverna säger Anna Sjögren, en av flera forskare bakom rapporten. Vi kan se att skolor på landsbygden minskar klasstorleken i årskurser med många nyanlända, men att storstadsskolor inte gör det i samma utsträckning, och inte alls när de befintliga eleverna har utländsk bakgrund.

– Vår analys av flyktingkrisen 2015–16 stärker slutsatsen. Vi ser att resultaten på sikt förbättrades i skolor som tog emot många nyanlända elever. Även om klasserna ser ut att ha blivit större under krisens akuta fas, tillförs resurser så att klasstorlekarna kan minskas jämfört med åren före krisen.

Metod och data

Effekterna på skolresultat av att ha nyanlända skolkamrater undersöks genom att för åren 2008–2022 dels jämföra svenskfödda grundskoleelever i olika årskurser på samma skola som exponerats olika mycket för nyanlända, dels genom att jämföra syskon. Dessutom jämförs resultatutvecklingen för elever som gått i årskurser/skolor som påverkades olika mycket av flyktingkrisen 2015/16. Forskarna använder sig av nationella provresultat och elevregister för samtliga svenska grundskoleelever mellan 2008 och 2022, som länkar elevdata med provresultat, familjebakgrund och skolmiljö.