Bland de som långvarigt varken arbetar eller studerar är många lågutbildade, utlandsfödda eller äldre

Sysselsättningsgraden i Sverige är generellt sett hög. Men ungefär 12 procent av befolkningen i arbetsför ålder varken arbetade, studerade eller hade sjuk- och aktivitetsersättning under ett enskilt år 2011–2015. Av samtliga i arbetsför ålder som bodde i Sverige under perioden var 3 procent utanför arbete och studier alla fem åren. De är i högre grad äldre, utlandsfödda och lågutbildade jämfört med befolkningen i stort.

–Vi är intresserade av hur många som hypotetiskt skulle kunna vara en del av arbetskraften, säger Linus Liljeberg. Det här måttet är ett komplement till sysselsättningsgrad och arbetslöshet. Vi ser bland annat att det är relativt vanligt att personer över 55 år, som alltså fortfarande befinner sig relativt långt från vanlig pensionsålder, lämnar arbetskraften. Här tycks det finnas potential att öka andelen som arbetar.

Andelen varierar med konjunkturen

Gruppens storlek varierar med konjunkturen. I hela den undersökta perioden 1991–2015 var andelen som inte studerade, arbetade eller hade sjuk- och aktivitetsersättning som högst i spåren av 1990-talskrisen. Sedan år 1994 har de över 55 år varit den enskilt största gruppen.

Få har höga inkomster, vilket gör det mindre sannolikt att det är ett frivilligt val grundat på god ekonomi i hushållet. De flesta har mycket låga inkomster och var fjärde tar emot ekonomiskt bistånd.

–Gruppen som långvarigt varken arbetar eller studerar är varken kapitalägare eller hemmafruar och hemmamän i någon större utsträckning, avslutar Linus Liljeberg.

Hur undersöks frågan?

Rapportförfattarna använder registerdata från SCB och Arbetsförmedlingen för att undersöka vilka som varken arbetar, studerar eller har sjuk- och aktivitetsersättning i åldern 20–64 år sedan början av 1990-talet till och med 2015.