Den sociala rörligheten minskar i lågkonjunktur

Det är välkänt att det finns ett statistiskt samband mellan föräldrars och barns inkomster och utbildning. Om detta samband är starkt kan det ses som en indikation på låg social rörlighet. Ett svagt samband mellan föräldrar och barn tyder på en hög social rörlighet.

Rörligheten varierar mellan kommuner

Sambandet mellan föräldrars och barns inkomst och utbildning är olika starkt i olika delar av landet. Vissa kommuner har systematiskt högre rörlighet än andra, oavsett hur rörligheten mäts. I Stockholmsområdet, Småland samt i landets allra nordligaste kommuner är den ekonomiska rörligheten relativt hög. I övriga Norrland och Värmland liknar de ungas inkomst i högre utsträckning deras föräldrars och rörligheten är lägre.

–Den sociala rörligheten är i genomsnitt lägre i kommuner som har större inkomstskillnader, vilket är i linje med tidigare internationella studier, säger Martin Nybom som är en av forskarna bakom rapporten.

–Men även om vi finner ett tydligt statistiskt samband mellan kommuners sociala rörlighet och inkomstspridning är det inte ett klarlagt orsakssamband. Det skulle kunna vara så att högre ojämlikhet orsakar låg rörlighet. Men det kan också vara så att låg rörlighet orsakar ojämlikhet, eller att något annat påverkar både ojämlikhet och rörlighet, till exempel befolkningssammansättning eller arbetsmarknadsstruktur. Mer forskning behövs alltså, både kring sambandets kausalitet och bestämningsfaktorer, menar Martin Nybom.

Unga från låginkomstfamiljer påverkas mer  

Den ekonomiska krisen på 1990-talet och finanskrisen 2007–2008 minskade den sociala rörligheten. Rörligheten minskade mest i de områden där konjunkturfallen var kraftigast då unga vuxna från låginkomstfamiljer drabbades särskilt hårt i dessa områden.

– Våra resultat antyder därför att lågkonjunkturer, utöver deras direkta fördelningseffekter, också bidrar till att minska den sociala rörligheten och därmed öka ojämlikheten på längre sikt, avslutar Martin Nybom.

Metod och datamaterial

Inkomst- och utbildningssamband mellan föräldrar och barn skattas separat för alla svenska kommuner och relateras till hur hårt de olika lågkonjunkturerna under åren 1985–2017 drabbade kommunerna. De huvudsakliga datakällorna för studien är LISA-databasen och Flergenerationsregistret. Datamaterialet innehåller information om sysselsättning, arbetsinkomster, högsta utbildning och demografisk information (t.ex. ålder, kön, bostadskommun) för Sveriges befolkning i åldern 16–65 för åren 1985–2000 och i åldern 16–74 för åren 2001–2017.