Äldre kvar i arbetskraften allt längre
Hälsan har förbättrats avsevärt bland de äldre under de senaste 50 åren, vilket har gett goda förutsättningar för ett förlängt arbetsliv. Även förändringen av förtidspensionssystemet är en viktig bakomliggande drivkraft till de äldres kraftigt ökade arbetskraftsdeltagande.
Publicerades: 14 november 2018
Många saker påverkar hur länge de äldre är kvar på arbetsmarknaden. Hälsa och utbildningsnivå kan till exempel vara viktigt för hur länge det är möjligt att arbeta. Arbetsmiljö och olika politiska beslut kan också spela roll. Rapportförfattarna studerar hur äldres förutsättningar att arbeta har förändrats under de senaste 50 åren.
Borttagen möjlighet till förtidspension viktigt
Betydligt fler äldre är kvar i arbetskraften idag än för 20 år sedan. För män i åldersgruppen 60–64 ökade arbetskraftsdeltagandet från 55 procent i slutet av 1990-talet till 75 procent 2017. För kvinnor i samma åldersgrupp låg arbetskraftsdeltagandet på närmare 70 procent 2017.
Forskarna finner att politiska beslut har varit viktiga för utvecklingen. Den stegvisa förändringen av förtidspension till sjukersättning sedan början av 1990-talet tycks ha varit mycket betydelsefull för att förmå fler att vara kvar i arbetskraften. Sjukersättningen har renodlats till en försäkring som omfattar förlorad arbetsinkomst till följd av nedsatt arbetsförmåga.
– Tidigare fanns det ett drag av arbetsmarknadspolitik i den här försäkringen, säger Lisa Laun som är en av flera rapportförfattare. Personer kunde bli förtidspensionerade för att lämna arbetskraften. Det har vi inte kvar idag. Tillsammans med att det införts striktare hälsokrav ser vi att fler är kvar.
Men bland de som passerat 65 år har det hänt ganska lite. Endast cirka 25 procent av männen och knappt 20 procent av kvinnorna i åldern 65–69 arbetar.
– I den här gruppen finns en stor potential för ökad sysselsättning, menar Lisa Laun. Normen att pensionera sig vid 65 års ålder tycks fortsatt förvånansvärt stark trots att de äldre blir allt friskare. Sverige har i en internationell jämförelse exceptionellt högt arbetskraftsdeltagande bland 55–64-åringar, men exempelvis USA har högre sysselsättning bland de som är äldre än 65 år.
Minskat förtroende för Försäkringskassan
Rapportförfattarna visar även att striktare krav inom sjukersättningen tycks ha bidragit till ett minskat förtroende för Försäkringskassan.
IFAU-rapporten är en bearbetad version av Drivkrafter och möjligheter till ett förlängt arbetsliv utgiven av SNS förlag i maj 2018.
Kontakt
IFAU-rappport 2018:20 är skriven av Per Johansson, Uppsala universitet och IFAU. Lisa Laun, IFAU. Mårten Palme, Stockholms universitet. Helena Olofsdotter Stensöta, Göteborgs universitet. För frågor kontakta Lisa Laun på lisa.laun@ifau.uu.se eller 018-471 6056.