Ekonomiska kriser får långsiktiga konsekvenser
En ny IFAU-rapport visar att 1990-talskrisen och finanskrisen 2008–2010 påverkade både arbetstagarna och arbetsmarknaden under en lång tid. I rapporten ges även en översikt av existerande forskning om hur lågkonjunkturer och arbetslöshet påverkar individer.
Publicerades: 27 april 2021
Den ekonomiska krisen under 1990-talet och lågkonjunkturen som följde den internationella finanskrisen 2008–2010 ledde till hög arbetslöshet och en försämrad arbetsmarknad. Rapportförfattarna jämför personer på lokala arbetsmarknader där kriserna kom att slå olika hårt. De finner att kriserna fick långsiktiga konsekvenser. Personer från hårdare drabbade arbetsmarknadsregioner hade lägre arbetsinkomster och var även till viss del sysselsatta i lägre grad och i upp till 10–15 år efter kriserna.
–Både finanskrisen och 1990-talskrisen ledde till att inkomstskillnaderna mellan individer bosatta i olika delar av landet ökade, säger Martin Nybom som är en av rapportförfattarna. 1990-talskrisen ledde också till bestående skillnader i sysselsättning mellan dem som bodde i områden som drabbats olika hårt, medan sysselsättningen återhämtade sig bättre efter finanskrisen. Vi ser även tecken på att lågutbildade och personer födda utanför Norden drabbades relativt sett hårdare av kriserna.
–En tolkning av resultaten är att ekonomiska kriser i sig kan orsaka långsiktigt lägre sysselsättning, samt ge upphov till bestående skillnader mellan olika lokala arbetsmarknader, säger den andre rapportförfattaren Mattias Engdahl.
Resultaten är på så vis förenliga med den betydligt lägre sysselsättningsnivån i Sverige efter 1990-talskrisen. Det pekar på att delar av sysselsättningsfallet kan ses som en direkt konsekvens av krisen på 1990-talet, snarare än något som hade inträffat oavsett krisen.
– Det finns få anledningar att tro annat än att också den pågående coronakrisen kommer att få betydande långsiktiga effekter, både för unga som just ska träda in på arbetsmarknaden och för etablerade arbetstagare som arbetar på en hårt drabbad lokal arbetsmarknad, fortsätter Mattias Engdahl. Men flera aspekter är unika för coronakrisen, till exempel den expansiva finanspolitiken samt att krisen delvis påverkat andra typer av branscher och yrkesgrupper än tidigare kriser. Detta blir ett ämne för framtida forskning.
Rapportförfattarna gör även en översikt av den omfattande internationella empiriska forskningen om effekter av lågkonjunkturer och arbetslöshet på individers arbetsmarknadsutfall.
Hur studeras frågan?
Rapportförfattarna jämför personer på olika lokala arbetsmarknader där 1990-talskrisen och finanskrisen 2008–2010 kom att slå olika hårt. I analysen tas hänsyn till skillnader i bransch-, inkomst- och åldersstruktur mellan olika lokala arbetsmarknader innan krisernas utbrott. Studien följer sedan hur dessa personers arbetsmarknadsutfall utvecklas efter krisernas start.
Kontakt
IFAU-rapport 2021:8 ”Arbetsmarknadseffekter av konjunkturnedgångar” är skriven av Mattias Engdahl och Martin Nybom på IFAU. Vid frågor kontakta Mattias på mattias.engdahl@ifau.uu.se alternativt på 018-471 70 62 eller Martin på martin.nybom@ifau.uu.se.se alternativt 018 - 471 70 79.