Elevers skolresultat påverkades inte av omorganiserat högstadium

Att fortsätta gå på samma skola i nio år, istället för att byta skola inför högstadiet, påverkade inte elevernas skolresultat, visar en ny IFAU-rapport.

Publicerades: 06 juni 2017

Författare: Anders Böhlmark, Och

När flera svenska kommuner på 1990-talet byggde ut sina 1–6-skolor till 1–9-skolor innebar detta att eleverna inte behövde byta skola inför högstadiet och istället kunde gå kvar i samma skola genom hela grundskolan. Författarna till den nya IFAU-rapporten finner, tvärt emot resultat i tidigare internationell forskning, att denna omorganisation inte påverkade elevernas skolresultat.

– Att vare sig elevernas betyg i årskurs 9 eller deras utbildningsval längre fram i livet påverkades förvånade oss, säger Anders Böhlmark, som är en av rapportens författare. Tidigare forskning har visat att arbetsmiljön i skolor som samlar många jämnåriga högstadieelever kan vara stökig. Vi förväntade oss därför att det skulle vara gynnsamt för eleverna att gå i en skola närmare hemmet och i en miljö med relativt få elever i samma åldersgrupp, men det ser vi inte. Arbetsmiljön tycks istället jämförbar på stora och små högstadium, och eleverna upplever sig inte mer eller mindre trygga på 1–9-skolor i jämförelse med renodlade högstadieskolor. Det skulle kunna förklara varför vi till skillnad från den internationella forskningen inte ser någon större skillnad i skolresultat.

Fler outbildade lärare i 1–9-skolor

Omorganisationen påverkade vilka lärare eleverna mötte i skolan. På de utbyggda 1–9-skolorna hade lärarna kortare erfarenhet och till att börja med var fler obehöriga då det var svårt att fylla de nya tjänsterna med behörig personal.

– Att lärarna på dessa nya 1–9-skolor i lägre utsträckning var behöriga och hade kortare erfarenhet kan ha motverkat eventuella positiva effekter av omorganisationen, säger Helena Holmlund, som är rapportens andra författare.

En studie som jämför skolresultat för de elever som påverkades av omorganisationen med elever som inte påverkades

Rapportförfattarna studerar effekter på grundskolebetyg, genomförd gymnasieutbildning och påbörjad eller slutförd högskoleutbildning för elever som gick ut årskurs 9 mellan 1994 och 2002. Elever som påverkades av övergången från 1–6- till 1–9-skolor har jämförts med elever i samma bostadsområde före skolans omorganisation, samt med elever från andra bostadsområden inom samma kommun som inte omfattades av några organisationsförändringar.

Kontakt

IFAU-rapport 2017:6 "Hur ska högstadiet organiseras? Effekter av övergången till 1–9-skolor" är skriven av Helena Holmlund, IFAU, och Anders Böhlmark, Stockholms universitet.

Rapporten är en sammanfattning av IFAU Working paper 2017:6.

Vill du veta mer, kontakta Helena Holmlund på e-post helena.holmlund[snabel-a]ifau.uu.se eller på telefon 018-471 60 62.