En guide till Marginal cost of public funds

När en offentlig investering finansieras av skatter brukar kostnaden för investeringen multipliceras med en skattefaktor, ofta i intervallet 1–1,3, i syfte att få ett korrekt mått på den totala samhällsekonomiska kostnaden. Därigenom tar man hänsyn till att skattefinansieringen kan påverka den ekonomiska aktiviteten negativt, exempelvis i form av färre antal arbetade timmar eller uteblivna investeringar. Denna faktor kallas vanligtvis The marginal cost of public funds (MCPF) och är egentligen ett allmänt välfärdsmått som kan användas för att jämföra nyttan och kostnaden av olika reformer på såväl intäktssidan som utgiftssidan av statens budget.

–Genom att använda sig av måttet kan beslutsfattare göra avvägningar och få en bättre uppfattning om de totala intäkterna och kostnaderna för att finansiera olika offentliga projekt eller program. Denna information kan användas för att fatta väl avvägda beslut om hur våra samlade resurser ska användas, säger Spencer Bastani som har skrivit rapporten. 

MCPF för en skattehöjning fångar hur skatteförändringen minskar de påverkade individernas disponibla inkomst, leder till en mekanisk ökning av skatteintäkterna och påverkar skatteintäkterna genom effekter på individers beteende (exempelvis i form av förändrat arbetsutbud). MCPF för ett offentligt utgiftsprojekt, såsom en arbetsmarknadsutbildning, fångar de påverkade individernas privata betalningsvilja för projektet, den mätbara kostnaden för projektet samt projektets inverkan på skatteintäkterna genom effekter på individers beteende (exempelvis i form av förändrad sysselsättning). Det relevanta välfärdsmåttet skiljer sig alltså inte åt när man tar hänsyn till utgifts- och skattepolitik, och skatte- och utgiftspolitik ges samma vikt vid bedömningen av de långsiktiga konsekvenserna för den offentliga budgeten.

–Jag tycker det är viktigt att framhäva att måttets användbarhet inte är begränsat till diskussioner om beskattningens effekter. Det kan exempelvis användas av forskare som uppskattar kausala effekter, t.ex. i samband med utbildningsinsatser, för att uttala sig om den totala effekten på den samhälleliga välfärden, fortsätter Spencer Bastani.

Måttet varierar och är omdiskuterat

MCPF har diskuterats och analyserats inom nationalekonomisk forskning och policydebatter sedan åtminstone 1920-talet. Måttet kan variera beroende på exempelvis hur beteendeeffekter av offentliga investeringar redovisas och med vilka skattereformer de offentliga investeringarna finansieras.