En ny metod för att analysera inkomströrlighet mellan generationer

Barn till föräldrar med höga inkomster har snabbare löneökningar under arbetslivet än barn från lägre socioekonomisk bakgrund. Detta resulterar i en rad metodutmaningar för forskare som ska studera inkomströrligheten mellan generationer då inkomstdata över hela arbetslivet saknas. Ett nytt Working Paper från IFAU visar samt föreslår en ny metod som hanterar detta problem.

Publicerades: 02 november 2022

Författare: Martin Nybom, Och Jan Stuhler, Och Ursula Mattioli Mello, Och

I ett nytt Working Paper visas hur inkomstutvecklingen ser ut under arbetslivet för personer med olika utbildnings- och familjebakgrund. Ett viktigt resultat är att personer vars föräldrar hade höga inkomster själva har en relativt snabb inkomstutveckling över tid. Personer med liknande utbildning och yrkesval, men med föräldrar med lägre inkomster, börjar ofta sitt arbetsliv på liknande eller högre inkomstnivåer. Under arbetslivet får de vars föräldrar hade lägre inkomster sedan mindre löneökningar jämfört med dem vars föräldrar hade högre inkomster.

Detta har metodmässiga konsekvenser för dem som vill studera inkomströrligheten mellan generationer, den så kallade intergenerationella rörligheten. I den forskningen fästs till exempel ofta intresse vid livsinkomster, men forskare har endast tillgång till enskilda årsinkomster. Författarna visar på brister i tidigare metoder och föreslår en ny metod som tar hänsyn till att familjebakgrunden har betydelse för löneökningarna. De använder den nya metoden på data från USA och Sverige.

–Det är slående att vi finner likartade mönster i både Sverige och USA. Framtida forskning bör fokusera på att försöka förklara varför inkomstutvecklingen skiljer sig åt beroende på familjebakgrund, säger Martin Nybom, en av författarna.

Den nya metoden valideras och visas fungera väl i olika sammanhang. Metoden används sedan för att studera hur den intergenerationella rörligheten förändrats över tid.

–När tidigare metoder används ser rörligheten ut att öka över tid i både Sverige och USA. Det skulle betyda en allt svagare koppling mellan föräldrars och barns inkomster över tid. När vi i stället använder vår nya metod finner vi dock inga tydliga förändringar – rörligheten är förvånansvärt stabil för personer födda från 1950-talet och framåt, avslutar Martin Nybom.

Data och metod

Studien använder svenska data från IFAU och Statistikmyndigheten SCB, samt amerikanska data från PSID. Metoden utvärderas genom att analysera årsinkomster för personer födda under 1950-talet. I analysen av tidstrender studeras personer födda från 1950-talet fram till och med 1989.

Kontakt

Working paper 2022:21 "A lifecycle estimator of intergenerational income mobility" är skriven av Ursula Mello (Pontifical Catholic University of Rio de Janeiro) , Martin Nybom (IFAU) och Jan Stuhler (Universidad Carlos III de Madrid). För mer information kontakta Martin Nybom på martin.nybom@ifau.uu.se