Engagemang i studentkårer fungerar som en språngbräda till arbetsmarknaden och politiken

Det är en vanlig uppfattning att engagemang i föreningar är en språngbräda för unga människor såväl till yrkeslivet som till en politisk karriär. Fram till nu har det varit svårt att veta om det är föreningsengagemanget i sig som spelar roll, eller om de föreningsaktiva har andra egenskaper som också gör det lättare att få jobb eller politiska uppdrag. Rapportförfattarna visar i sin analys av kandidater till studentkårsfullmäktige vid tre stora universitet att engagemanget faktiskt spelar roll.

Fler studentkårsaktiva har jobb på kort sikt

Det går fortare för dem som varit ledamöter i studentkårsfullmäktige att komma in i arbetslivet. Sannolikheten att ha ett jobb på ett års sikt ökar med ungefär 20 procentenheter, och på tre års sikt ökar också sannolikheten att ha ett välbetalt arbete med omkring 10 procentenheter.

− Effekterna är stora åren direkt efter studierna. Däremot är de kortlivade eftersom andra studenter kommer i kapp inom några få år, säger Martin Lundin.

Ökad sannolikhet att kandidera i allmänna val på kort och lång sikt

De som varit med i studentkårsfullmäktige kandiderar också oftare i allmänna val. Sannolikheten att i framtiden kandidera i val till riksdag, landsting eller kommun ökar med ungefär 6 procentenheter.

− Till skillnad från effekterna på arbetsmarknadsutfall är effekterna på att delta som kandidat i allmänna val långsiktiga och lever kvar åtminstone ett decennium efter kårvalet, säger Pär Zetterberg.

Resultaten gäller inte bara för studenter som kandiderat för ett traditionellt parti som finns representerat i riksdagen, utan även för studenter som engagerat sig i partier som inte har en direkt koppling till ett specifikt riksdagsparti.

Om undersökningen

Rapporten baseras på omkring 5 000 studenter som kandiderade i kårval vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm 1982–2005. Kandidatlistor och resultat i kårval kopplas till registerinformation från Statistiska centralbyrån om exempelvis sysselsättning, löner och kandidatur i allmänna val fram till och med 2010. Författarna jämför dem som precis kom in i studentkårsfullmäktige med dem som kandiderade men som med liten marginal inte kom in.