Etableringsprogram i Sverige, Norge och Danmark - olika strategier och resultat

Sverige, Norge och Danmark har likartade etableringsprogram för nyanlända där utbildning, praktik och subventionerade anställningar kombineras. Rapport­författarna följer programdeltagare som var 20–55 år när de kom och som fick uppehållstillstånd som flyktingar eller anhöriga till flyktingar 2008–2019.

Arbetspraktik i Danmark och utbildning i Sverige och Norge

I Danmark får de nyanlända ofta arbetspraktik tidigt i programmet. I Sverige och Norge går de nyanlända oftare en utbildning inom det reguljära utbildningssystemet eller har subventionerade jobb under de tre första åren i etableringsprogrammet.

Låg sysselsättning även efter tio år

Etableringen på arbetsmarknaden går långsamt för många av deltagarna. Efter tio år räknades 55–65 procent av männen och omkring 45–55 procent av kvinnorna som sysselsatta. I Danmark var andelen sysselsatta efter tio år lägre än i Sverige och Norge.

Många av de sysselsatta hade låga inkomster

Många av dem som räknas som sysselsatta hade låga inkomster. Det gäller särskilt kvinnor. Endast 35–40 procent av männen och 15–20 procent av kvinnorna hade efter tio år nått en inkomst som motsvarar medianen bland samtliga som arbetar i åldern 20–64 år.

Ger utbildning mer stabilitet på längre sikt?

De som har deltagit i en reguljär utbildning på grundskole- eller gymnasienivå har oftare ett jobb och en arbetsinkomst sex år efter påbörjat etablerings­program – sambandet mellan en reguljär utbildning, sysselsättning och inkomster är positivt.

–En utbildning är ingen genväg till jobb, tvärtom tar utbildning resurser och det kan ta längre tid att få jobb då de som studerar kanske söker färre jobb. Men vår jämförelse säger oss att utbildningen kan ge mer stabil etablering på längre sikt, säger Linus Liljeberg.

Hur gjordes undersökningen?

Data kommer från Statistiska centralbyrån SCB och dess motsvarigheter i Danmark och Norge. Sverige har haft ungefär 190 000 deltagare i etableringsprogram under den studerade perioden, Norge 55 000 och Danmark 34 000. Länderna jämförs med hjälp av regressions­modeller där det kontrolleras för flera individegenskaper och den lokala arbetslöshetsnivån. Metoden kan inte fånga rena orsakssamband, det vill säga kausala effekter.