Familjebakgrund viktigare än utbildningsnivå för antalet barn

Tidigare forskning har visat att kvinnor med högre utbildning, betyg och kognitiva förmågor föder färre barn än kvinnor med lägre betyg, utbildning och kognitiva färdigheter. Skillnaden är inte lika stor bland män.

Rapportförfattarna finner nu nya mönster när de jämför svenska tvillingar. Hög- och lågutbildade kvinnliga tvillingar föder lika många barn och manliga tvillingar med lång utbildning får fler barn än sina mindre utbildade tvillingbröder. Resultaten är likartade för skolbetyg och test av kognitiv förmåga.

–Vår forskning visar att vi har överdrivit föreställningen att kvinnor med hög utbildning får färre barn, att utbildning så att säga skulle tränga undan barnafödandet, säger Olof Rosenqvist som är en av flera rapportförfattare. Samtidigt har man underskattat sambandet mellan högutbildade män och fler barn.

– Genom att jämföra tvillingar har vi lyckats rensa bort familjebakgrundens betydelse för fertiliteten, fortsätter Olof Rosenqvist. Tidigare forskning har troligen fångat upp att familjer skiljer sig åt på sätt som påverkar både utbildning och fertilitet, snarare än individens utbildning eller skolbetyg. Hela den negativa associationen som tidigare forskning fokuserat på förklaras alltså av den gemensamma bakgrunden, avslutar han.

Data och metod

I rapporten studeras män och kvinnor födda under perioden 1935–1972. Personernas utbildning vid 35 års ålder, avgångsbetyg från grundskolan och mönstringsresultat (bara för män) relateras till antalet barn vid 45 års ålder. Skattningarna baseras på variation i humankapital och fertilitet i populationen i sin helhet och jämförs med analyser som bara baseras på variation mellan syskon inom tvillingpar.