Familjebildning påverkar kvinnor med olika bakgrund på liknande sätt

Tidigare forskning har visat att kvinnors förvärvsinkomster och sysselsättning försämras på både kort och lång sikt efter att de fått sitt första barn.

Rapportförfattarna undersöker hur jämställdhetsnormer från olika delar av världen påverkar kvinnors inkomst och sysselsättning när de får barn i Sverige. De visar att kvinnor med bakgrund i länder med de allra lägsta nivåerna av jämställdhet förlorar upp till 45 procent av sin inkomst, medan kvinnor från mer jämställda länder förlorar cirka 40 procent.

–Trots väldigt olika bakgrund ser vi liknande mönster mellan grupperna. Vi tolkar det som att gemensamma faktorer i Sverige – till exempel tillgång till barnomsorg, föräldraledighet och olika etablerade normer – har stark inverkan på kvinnors arbetsmarknadsutfall, oavsett bakgrund, säger Olof Åslund som är en av rapportförfattarna.

–Samtidigt är det tydligt att könsnormer kopplade till ursprung och kulturella förväntningar spelar en viss roll, även om det inte är huvudförklaringen. Särskilt när det gäller hur snabbt kvinnorna är sysselsatta igen efter att de fått barn, eller hur deras inkomster utvecklas.

Metod och datamaterial

Rapportförfattarna har studerat kvinnor som invandrat innan 10 års ålder eller är födda i Sverige med utrikes födda föräldrar. De analyserar hur kvinnornas inkomster och sysselsättning utvecklas runt tiden fem år före till tio år efter första barnet. Utvecklingen jämförs med en kontrollgrupp som ännu inte fått barn men som har liknande socioekonomiska förutsättningar, samt med mödrar som har svensk bakgrund.

Rapporten bygger på registerdata från perioden 1990–2021. För att fånga ursprungsrelaterade normer används det så kallade Global Gender Gap Index (GGI) från World Economic Forum, som mäter jämställdhet på landnivå inom olika områden, som ekonomisk delaktighet, hälsa och politisk representation.