Fler jobb via kontakter i lågkonjunktur

Rapportförfattarna studerar alla elever som avslutat ett yrkesgymnasium under åren 1985–2010. Författarna finner att kontakter från tidigare extraarbeten är viktiga för det första varaktiga arbetet. Eleverna börjar oftare hos en arbetsgivare de tidigare jobbat hos, men även på arbetsplatser där en tidigare kollega jobbar. Sannolikheten att vara anställd på en arbetsplats där man jobbat under skoltiden är 40 procentenheter högre jämfört med klasskamraterna.

Sambandet mellan tidigare arbete och arbete efter studenten är särskilt starkt i lågkonjunktur. Andelen av alla jobb som tillsattes via någon form av sommar-/extrajobbskontakter var till exempel dubbelt så hög under krisen på 1990-talet i jämförelse med under högkonjunkturen bara några år tidigare.

– Vi är intresserade av hur ungdomarna kommer in på arbetsmarknaden, och ser i likhet med tidigare forskning att tillfälliga anställningar fungerar som språngbrädor, säger Lena Hensvik som är en av forskarna bakom rapporten. Det är intressant att se att betydelsen av kontakter är större under lågkonjunktur när det finns många sökande i förhållande till antalet jobb, och säger oss något om de särskilda utmaningar ungdomar och andra inträdande har under lågkonjunkturer.

Data och metod

Rapportförfattarna jämför elever som har gått i samma klass men som har arbetat på olika företag under gymnasietiden. Dessa anställningar ger i studien två typer av kontakter: direkt med det aktuella företaget, och indirekt med andra företag där personer man arbetat med börjat senare. Betydelsen av kontakter mäts sedan som skillnaden i sannolikheten att en arbetsgivare varaktigt anställer någon som har en kontakt hos arbetsgivaren, jämfört med en annan person från samma avgångsklass. Dessa effekter skattas för varje gymnasiekohort och kan sedan relateras till konjunkturläget.