Flera utmaningar för snabbspåren för nyanlända med bristyrken

Under 2015–2017 tillkom ett 14-tal snabbspår för nyanlända med utbildning eller erfarenhet inom ett trettiotal bristyrken – exempelvis lärare, samhällsvetare, djursjukskötare, flera hälso- och sjukvårdsyrken, målare, kockar, slaktare, lastbilsförare och yrken inom elteknik. Till grund för snabbspåren ligger trepartsöverenskommelser mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt Arbetsförmedlingen.

Rapportförfattarna redovisar hur arbetsförmedlare vid fem arbetsförmedlingskontor arbetade med och uppfattade snabbspåren under 2017.

Flera spår hade svårt att komma igång. Det var brist på flera viktiga insatser i de tänkta snabbspåren. Arbetsförmedlarna nämner bland annat valideringsplatser, yrkessvenska och kompletterande utbildningar. Utbudet varierade mellan kommunerna och det var ibland svårt att anvisa de nyanlända till aktiviteter på andra orter. Vissa arbetsförmedlare uppger även att det inte fanns tillräckligt många nyanlända med relevant utbildning och erfarenhet att slussa vidare till de snabbspår som faktiskt hade insatser på plats.

Vissa arbetsförmedlare uttrycker vidare att de inte riktigt trodde på snabbspårsmodellens idé om att svenskstudierna kan komma efter, eller parallellt med, att den nyanlände inriktar sig mot sitt yrke. Språkstudierna borde istället komma först.

– Rapporten ger ett exempel på hur svårt det kan vara att införa nya satsningar i en organisation, säger Sara Martinson som är en av rapportförfattarna. Förutom vad man skulle kunna kalla yttre problem, som bekymmer med upphandlingar av insatser eller att det inte fanns tillräckligt många nyanlända kockar att validera, visar våra intervjuer att snabbspårsidéerna inte alltid var förankrade hos dem som möter de nyanlända. Attityder kan påverka genomförandet.

Rapportförfattarna konstaterar också att det är svårt att veta hur många som har gått ett snabbspår. Det finns inga exakta uppgifter om vilka som har deltagit. Arbetsförmedlingens uppskattningar överskattar troligen deltagarantalet och inkluderar förmodligen personer som deltagit i aktiviteter som de ändå skulle ha tagit del av, även utan snabbspåren.

–Det har gått fyra år sedan våra intervjuer genomfördes och Arbetsförmedlingens förutsättningar har förändrats. Snabbspåren används idag på ett delvis annat sätt än tidigare, bland annat har målgruppen breddats och en del insatser ges på distans, avslutar den andra rapportförfattaren Josefin Häggblom.