Föräldraförsäkringen används olika av hög- och lågutbildade

Många föräldrar vabbar inte då barnen är sjuka

Rapportförfattarna länkar samman uppgifter om vilka dagar förskolebarn i Göteborgs kommun var närvarande på förskolan med information om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (vab). De finner att föräldrarna tog ut vab för ungefär en tredjedel av den tid barnen var hemma på grund av sjukdom. Bland föräldrar som arbetade i högre utsträckning var andelen 55 procent.

Det finns stora socioekonomiska skillnader. Barn till högutbildade föräldrar hade lägre sjukfrånvaro än barn till lågutbildade föräldrar, men högutbildade föräldrar tog ut vab för en betydligt större del av den tid barnen var sjuka än vad föräldrar med lägst utbildningsnivå gjorde.

–En stor del av skillnaden verkar förklaras av att föräldrar med hög utbildning arbetar i högre utsträckning, säger Caroline Hall som är en av två rapportförfattare. Men det är också möjligt att föräldrar med låg utbildning har jobb som gör det svårare att använda försäkringen, till exempel som timvikarie.

Högutbildade föräldrar sparar fler föräldrapenningdagar

Föräldrarna använder inte hela föräldrapenningen för att fördröja barnets förskolestart, istället sprider de ut ledigheten under en längre tid. I snitt sparas 30-35 procent av föräldrapenningdagarna tills efter det att barnet har börjat på förskola. Föräldrar med högre utbildning tenderar att ta en högre andel obetald ledighet innan barnet börjar förskola och har fler föräldrapenningdagar sparade.

– En eventuell förlängning eller förkortning av den betalda föräldraledigheten skulle alltså inte nödvändigtvis påverka vid vilken ålder barnet börjar förskolan, säger Erica Lindahl.

En undersökning av familjer i Göteborg

Rapporten baseras på insamlade data från Göteborgs kommun och information från Försäkringskassan. Uppgifterna om inskrivning på förskola i Göteborgs kommun inkluderar både kommunala och fristående förskolor samt familjedaghem. Dagjournaler från 130 förskolor har samlats in och digitaliserats. Studien avser barn födda åren 2004–2009. Rapporten har tidigare givits ut av Försäkringskassan som Socialförsäkringsrapport 2018:9.