Förändringar i arbetskraftsinvandringen till Sverige

Rapportförfattarna beskriver arbetskraftsinvandringens utveckling mellan 2000 och 2023 – hur regelverket utvecklats, vilka som fått arbetstillstånd och förvärvsinkomsterna hos de som folkbokfört sig i Sverige.

Arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft i centrum från 2008

Arbetskraftsinvandringen reformerades år 2008. Arbetsgivarens efterfrågan blev avgörande och arbetskraftsinvandringen kom i högre utsträckning att regleras enligt lag. Tidigare utfärdade Arbetsmarknadsstyrelsen riktlinjer om behovet av arbetskraft utifrån principer som hängt kvar sedan 1960-talet.

– Att reglera i lag i stället för genom myndighetsriktlinjer indikerar att staten ser arbetskraftsinvandringen som en mer betydelsefull fråga, som ska bestämmas av riksdagen och inte av en myndighet, säger Erik Sjödin vid Stockholms universitet som är en av rapportens författare.

Skillnader i kvalifikationer

Under de senaste tio åren har Migrationsverket beviljat cirka 20 000 första­gångstillstånd årligen till personer utanför EU/EES som vill jobba i Sverige. Sju av tio som beviljats tillstånd var män, genomsnittsåldern var drygt 30 och många kom från länder i Asien.

– Ungefär en tredjedel arbetade i yrken som kräver kort eller ingen utbildning, exempelvis bärplockare, medan en tredjedel arbetade i yrken som kräver efter­gymnasial utbildning, säger Mattias Engdahl, en annan av rapportförfattarna.

Inkomster för folkbokförda arbetskraftsinvandrare

Arbetsinkomsterna kan bara följas om en person är folkbokförd i Sverige. Eftersom 70 procent av arbetskraftsinvandrarna inte är folkbokförda saknas därför inkomstdata för majoriteten av dem.

Många av de folkbokförda arbetskraftsinvandrarna hade relativt goda inkomster, ofta på nivåer som motsvarar eller överstiger genomsnittet för befolkningen 25–54 år. De var främst verksamma i storstäderna och ofta inom hotell- och restaurangbranschen, eller med företagsrelaterade tjänster. Kollegorna var ofta högutbildade, födda utanför EU/EES och med relativt höga inkomster. En betydande andel saknade dock förvärvsinkomster efter sin invandring.

– Hur de som saknar registrerad förvärvsinkomst försörjt sig har inte gått att klargöra. Vi ser dock att det är ovanligt att gruppen har ersättningar eller bidrag som försörjningsstöd. En del av arbetskraftsinvandrarna kan även kan ha lämnat landet utan att det har registrerats i folkbokföringen, säger Mattias Engdahl, en annan av rapportförfattarna.

Mer data behövs

Rapportförfattarna betonar behovet av mer data om personer som invandrar för att arbeta men som inte folkbokförs i Sverige, majoriteten av dem som invandrar.