Förlängda yrkesprogram på gymnasiet gjorde vissa barn mindre beroende av föräldrarnas arbetsgivarkontakter

Det allra första jobbet kan vara svårt att få. Unga arbetssökande som har begränsad arbetslivserfarenhet använder sig ofta av personliga kontakter. En del ungdomar börjar till exempel jobba på en förälders arbetsplats strax efter gymnasiet. Kan en längre gymnasieutbildning minska ungdomarnas beroende av föräldrarnas kontaktnät?

Rapportförfattaren jämför elever som började treåriga yrkeslinjer på gymnasiet med elever som började tvååriga yrkeslinjer under den försöksverksamhet med förlängda gymnasieutbildningar som bedrevs 1987­­­–1990.

En längre utbildning verkar till någon del kunna ersätta kontakter. För hela studentgruppen minskade ett tredje gymnasieår sannolikheten att i början av karriären jobba på samma arbetsplats som en förälder något. Resultaten skiljer sig dock mellan elever med olika bakgrund. För elever vars föräldrar själva hade grundskole- eller gymnasieutbildning spelade ett tredje år ingen roll för sannolikheten att jobba med en förälder. Men för den sjättedel av eleverna vars föräldrar hade en eftergymnasial utbildning minskade sannolikheten att jobba på samma arbetsplats som föräldrarna.

–Det är intressant att det tredje året spelar roll för ungdomar med högutbildade men inte lågutbildade föräldrar, säger Dagmar Müller som är rapportförfattare och som gjort forskningen som en del av sitt avhandlingsarbete på Uppsala universitet och IFAU. Den senare gruppen är enligt tidigare forskning mer beroende av familjekontakter i jobbsökandet, men ett tredje gymnasieår verkar inte ha gjort dem mindre beroende av dessa kontakter.

Metod och datamaterial

Rapportförfattaren jämför hur sannolikt det är för elever på treåriga respektive tvååriga yrkeslinjer att jobba på samma arbetsplats som en förälder med hjälp av instrumentvariabelanalys. Hon följer gruppen som består av runt 120 000 elever upp till 20 år efter att de börjat gymnasiet. Data kommer från Statistikmyndigheten SCB.