Forskningsöversikt om de långsiktiga effekterna av att gå i förskola

En ny forskningsöversikt har samlat och analyserat studier som skattat effekterna av att gå i förskola. De förskolor som studeras är av den typ som finns i Sverige, det vill säga förskolor som riktar sig mot breda grupper av barn.

Inga tydliga effekter på förskolebarnens kognitiva färdigheter och hälsa…

Rapportförfattarna hittar inga tydliga mönster att förskolan skulle påverka barnens kognitiva färdigheter, som läsning, matematik eller IQ. Inte heller har barn som gått på förskola bättre eller sämre hälsa, välbefinnande eller beteende vid cirka 20 års ålder. Några studier finner positiva effekter av förskola, några få finner negativa effekter. Oavsett resultat är de flesta effekterna små.

… men fler fullföljer gymnasiet, de utbildar sig längre och har högre sysselsättning och lön som vuxna

Fler som gått i förskola fullföljer motsvarande gymnasiestudier, de utbildar sig längre och har högre sysselsättning och högre lön. De tre studier som beräknar samhällsnyttan finner att nyttan överstiger kostnaderna med relativt god marginal. De flesta studier har dock antingen testat exempelvis kognitiva färdigheter under skolåren eller sysselsättning och lön i vuxen ålder. Få har följt barnen genom livet.

Barn från familjer med lägre utbildning och inkomst gynnas mer av förskola, medan de få studier som finner negativa effekter gör det primärt för barn från familjer med hög utbildning och inkomst. Det finns inga tydliga könsskillnader.

– Samlat tyder resultaten på att förskola kan vara en god investering för samhället, givet att kvaliteten är tillräckligt hög, säger Jens Dietrichson som är en av flera rapportförfattare.

Hur undersöks frågan?

De studier som ingår i översikten använde så kallade naturliga experiment för att studera effekten av förskola. Det vill säga att förskoledeltagandet ökar mer i vissa grupper än andra på grund av saker som inte är relaterade till egenskaper hos barnen och deras familjer, utan på grund av till exempel politiska reformer. I översikten används 26 studier från 12 länder och 4 kontinenter.