Förskolan förbättrar skolbarns fysiska och psykiska hälsa

När den så kallade maxtaxereformen genomfördes 2002 sänktes barnomsorgsavgifterna kraftigt. Arbetslösa och föräldralediga fick samtidigt rätt att ha sina barn i förskola minst 15 timmar per vecka. En effekt av detta var att andelen barn som gick i förskola ökade från cirka 70 till 85 procent. Det ökade deltagandet påverkade barns hälsa på flera olika sätt, både på kort och lite längre sikt.

På kort sikt ökade infektionsrisken bland små barn (2–3 år), men på lågstadiet hade de barn som inte gått i förskolan fler infektioner och kontakter med sjukvården än de barn som gått i förskolan.

Även barnens psykiska hälsa påverkades. I detta fall är effekterna entydigt positiva och resultaten visar att förekomsten av psykisk ohälsa samt sociala och beteendemässiga störningar var lägre bland lågstadiebarn där en hög andel gått i förskolan. Effekter är förhållandevis stora. Förbättringen i psykisk hälsa var mest påtaglig bland barn som växte upp i familjer med låg socioekonomisk status och i de kommuner där avgifterna sänktes mest.

– Utöver de positiva hälsoeffekterna för barn på lågstadiet tyder resultaten på att effekterna av att fler går i förskolan även bidrar till en minskad belastning och därmed minskade kostnader för sjukvården, säger Gerard van den Berg.

Metod

Forskarna använder variationer i förskoledeltagande till följd av att barnen var olika gamla när maxtaxereformen genomfördes för att analysera om ett ökat deltagande påverkar den fysiska och psykiska hälsan samt förekomsten av sociala och beteendemässiga störningar. Analysen utgår från registerdata från Skåne för åren 1999—2008.