Fristående gymnasieskolor ledde till fler elever i yrkesprogram och färre inom naturvetenskap

Under 2000-talets första decennium ökade antalet fristående gymnasieskolor snabbt i Sverige, från ungefär 150 till närmare 500. Samtidigt ökade andelen elever i fristående skolor, men i långsammare takt eftersom många friskolor var mindre än de kommunala skolorna.

Fler yrkesprogram och färre naturvetenskapliga program

Ökad tillgång till fristående gymnasieskolor påverkade inte elevernas sannolikhet att ta examen i tid eller deras gymnasiebetyg. Inte heller verkar det ha påverkat sannolikheten att ha slutfört en eftergymnasial utbildning vid 30 års ålder.

Däremot ser forskarna ett skifte i elevernas utbildningsval. De ungdomar som hade fler fristående gymnasieskolor i närheten valde oftare yrkesprogram. Andelen som valde ett studieförberedande program inom naturvetenskap eller teknik minskade samtidigt. Killarna gick något oftare yrkesutbildning inom industri och teknik.

Fler fristående skolor ledde också till en liten minskning av andelen som gick en eftergymnasial utbildning inom naturvetenskap, matematik och teknik och en något lägre sannolikhet att vara anställd vid 30 års ålder. Effekten är liten men statistiskt säkerställd, och tydligare för män än för kvinnor.

–Expansionen av fristående skolor verkar ha påverkat gymnasievalen, vilket i sin tur kan ha betydelse för hur det går på arbetsmarknaden, säger Karin Edmark som är en av flera rapportförfattare.

Jämför syskon som börjat gymnasiet vid olika tidpunkter

Rapporten bygger på registerdata över elever som började gymnasiet under 2001–2010. Rapportförfattarna jämför syskon som tack vare den snabba ökningen av fristående skolor hade olika tillgång till fristående alternativ nära hemmet när de skulle börja gymnasiet. Med hjälp av regressionsanalys undersöks om det finns systematiska skillnader mellan syskonen beroende på hur stark förändringen i tillgång till fristående alternativ var.