Högre behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram ökade inflödet till aktivitetsersättningen

De högre behörighetskraven till gymnasieskolans yrkesprogram ökade andelen elever på introduktionsprogrammen, samt studiesvaga pojkars sannolikhet att komma in i aktivitetsersättningssystemet. Det visar en ny rapport från IFAU.

Publicerades: 03 december 2021

Författare: Vivika Halapuu, Och

När gymnasieskolan reformerades 2011 infördes bland annat striktare behörighetskrav till yrkesprogrammen, genom att kravet på antalet godkända grundskolebetyg höjdes från tre till åtta betyg.

Längre tid att slutföra gymnasieskolan

De striktare kraven ledde som väntat till att en stor grupp studiesvaga elever inte kom in på yrkesprogrammen direkt. För elever med mindre än åtta godkända grundskolebetyg minskade sannolikheten att börja ett yrkesprogram med nästan 60 procentenheter. I stället började fler ett introduktionsprogram.

De studiesvaga elevernas sannolikhet att avsluta en gymnasieutbildning inom tre år minskade, men sannolikheten att göra det inom fem år påverkades inte.

En effekt av förändringen var att ungdomarna kom ut på arbetsmarknaden senare och att sannolikheten att vara sysselsatt eller söka jobb tre år efter avslutad grundskola minskade. Det var särskilt pojkarna som påverkades.

–Jag har en kort uppföljningsperiod och det är ännu inte möjligt att avgöra om det minskade arbetskraftsdeltagandet bara beror på att ungdomarna gått längre i skolan, eller om det finns mer kvarstående effekter säger Vivika Halapuu som gjort studien inom ramen för sitt avhandlingsarbete.

Ökad sannolikhet att komma in i aktivitetsersättningssystemet

De pojkar som inte blev behöriga till yrkesprogram efter reformen hade ökad sannolikhet att få aktivitetsersättning vid 19 års ålder. Särskilt ökade inflödet i aktivitetsersättning för förlängd skolgång. Effekten kvarstår under studiens uppföljningshorisont.

Data och metod

Rapportförfattaren använder registerdata för elever som lämnade grundskolan under 2007–2012. Deras utbildnings- och arbetsmarknads­utfall följs upp till fem år efter att de slutat grundskolan. Endast elever med godkända årskurs 9-betyg i matematik, svenska och engelska studeras. För att utvärdera de striktare antagningskravens effekter jämförs elever som var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram före men inte efter 2011, med elever som var behöriga under hela uppföljningsperioden (2007–2012).

Kontakt

IFAU-rapport 2021:21 Effekter av högre behörighetskrav till gymnasieskolans yrkesprogram är skriven av Vivika Halapuu vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Rapporten är baserad på working paper 2021:17 Access to education and disability insurance claims. För mer information kontakta Vivika via e-post vivika.halapuu@nek.uu.se.