Högutbildade behandlas bättre i kontakter med kommunal förvaltning

Skoladministratörer i alla svenska kommuner fick i ett experiment e-post från en fiktiv individ som bland annat ställde frågor om skolval. Forskarna som skickade e-posten varierade brevens språkkvalitet samt avsändarens namn och yrkestitel. Syftet var att undersöka om tjänstemännens respons var beroende av avsändarens bakgrund.

Administratörerna gav högutbildade avsändare mer information och vänligare respons än de avsändare som signalerade en lägre utbildning.

– Att lågutbildade diskrimineras kan bland annat bero på att de associeras med sociala problem och större ekonomiska kostnader, säger Per Adman som är en av rapportförfattarna. Detta måste dock undersökas mer, menar han.

Förekomsten av etnisk diskriminering undersöktes också. Resultaten gav ingen tydlig bild av att sådan förekommer. Det kan dock bero på studiens begränsade omfattning.

– I en demokrati ska alla behandlas lika av statliga och kommunala tjänstemän. För att kunna bekämpa diskriminering är det viktigt att veta så mycket som möjligt om dess karaktär och ursprung. Ytterligare forskning behövs om under vilka omständigheter diskriminering särskilt förekommer. Kan en stressig arbetsmiljö exempelvis öka risken för att tjänstemän särbehandlar olika samhällsmedlemmar? Det undersöker vi i kommande studier, avslutar Per Adman.

Fältexperiment – en metod för att mäta diskriminering

Studien är det första fältexperimentet som undersöker socioekonomisk diskriminering i Sverige. Fältexperiment medför att diskriminering kan observeras i verkliga sociala sammanhang. Alla kommunadministratörer inom skolområdet kontaktades via e-post med en påhittad person som avsändare. I vissa e-post-meddelanden användes en yrkessignatur för att signalera hög utbildning. Avsändarnas namn varierade slumpmässigt. De påhittade personerna utgav sig för att vara intresserade av att flytta till kommunen och ställde frågor om hur processen fungerar när man väljer skola för sina barn i kommunen.