Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

En ny IFAU-rapport finner att ojämlikheten i hälsa har ökat bland kvinnor, medan den i stort är oförändrad bland män.

Publicerades: 07 juni 2018

Författare: Laura Hartman, Och Anna Sjögren, Och

Den svenska befolkningen lever allt längre, men livslängd och hälsa varierar mellan olika socioekonomiska grupper. Rapportförfattarna är intresserade av hur ojämlikhet i hälsa har utvecklats 1990–2014. De undersöker hur risken att dö i förtid skiljer sig åt mellan personer med hög respektive låg inkomst och utbildning.

Ojämlikheten är störst bland män

Risken att dö i 30–60-årsåldern har minskat för män, men de sociala skillnaderna är fortfarande stora.Fattiga och lågutbildade män dör oftare i förtid jämfört med rikare och mer välutbildade. Skillnaden mellan grupperna har inte förändrats entydigt sedan mitten av 1990-talet. Ett undantag är män i 30-årsåldern, där ojämlikheten har ökat.

Ojämlikheten ökar bland kvinnor

Kvinnor löper lägre risk än män att dö i 30–60-årsåldern. Skillnaderna mellan olika sociala grupper har också varit mindre bland kvinnor än bland män, men skillnaderna har ökat under den studerade perioden. Medan risken att dö i förtid har minskat för kvinnor med hög inkomst, har den tvärtom ökat för kvinnor med de lägsta inkomsterna. Beroende på mätmetod har ojämlikheten mellan de kvinnor som har högst respektive lägst inkomst ökat med 30–36 procent och mellan de som har högst och lägst utbildning med 11–35 procent.

– Att sambandet mellan inkomst och att dö tidigt har blivit starkare bland kvinnor skulle kunna bero på att kvinnors disponibla inkomster i allt högre grad beror på deras egen inkomst, säger Anna Sjögren. Detta gör att sambanden ser alltmer likartade ut mellan män och kvinnor.

Minskade skillnader mellan kommuner

Risken att dö i arbetsför ålder har tidigare varit särskilt stor för män med låg utbildning och inkomst i storstäderna, men de regionala skillnaderna har minskat under den studerade perioden.

Data och metod

Rapportförfattarna kombinerar information om dödsfall med registerdata över disponibla inkomster, utbildning och bostadskommun för personer i åldrarna 30–60 som var bosatta i Sverige under 1990–2014. Skillnader mellan den nedersta och den översta femtedelen av utbildnings- respektive inkomstfördelningen studeras.

Kontakt

IFAU-rapport 2018:10 Hur ojämlik är hälsan i Sverige är skriven av Anna Sjögren IFAU och Laura Hartman, Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet. Rapporten är en bearbetning av Underlagsrapport till Kommissionen för jämlik hälsa S 2015:02 För mer information kontakta Anna Sjögren på anna.sjogren@ifau.uu.se alternativt 018-471 6058.