Information om jobbskatteavdraget påverkade inte föräldrarnas arbetsutbud

Avsikten med jobbskatteavdraget var att skattesänkningen skulle öka individernas incitament att arbeta, men undersökningar har visat att många har dålig kunskap om jobbskatteavdraget och dess effekter. Kunskapsbristen kan få till följd att arbetsutbudet inte ökar när skatten sänks och att reformens förväntade effekter uteblir.

För att undersöka betydelsen av information om avdragets effekter genomförde forskarna ett informationsexperiment som omfattade cirka 144 000 nyblivna föräldrar. Hälften fick ett brev med en beskrivning av hur storleken på jobbskatteavdraget påverkas av arbetsinkomsten och att skattereduktionen skulle bli större om de delade mer lika på föräldraledigheten.

Informationsbrevet påverkade inte föräldrarna

Det fanns inga skillnader i arbetsinkomst, sysselsättningsgrad eller fördelning av föräldraledighet mellan de föräldrapar som fått brevet och de föräldrapar som inte fått det.

– Det finns flera möjliga förklaringar till vårt resultat. Vår tolkning är att småbarnsföräldrar är obenägna att förändra hur mycket de arbetar, även när det skulle ligga i deras ekonomiska intresse att göra så, säger Pär Nyman som är en av flera rapportförfattare.

Bakgrund och metod

När ekonomer räknar på de förväntade effekterna av en skattereform brukar de anta att alla har perfekt information om skattesystemet, eller åtminstone att kunskaperna är lika goda som vid tidigare reformer. Samtidigt visar undersökningar att de flesta människor har dålig kännedom om hur skatterna är utformade. Den här studien genomfördes för att undersöka i vilken utsträckning som människors beteende påverkas av att få information om hur skatterna fungerar.

Populationen utgjordes av de föräldrar som fått barn mellan 1 juni 2017 och 31 januari 2018. Indelningen i behandlingsgrupp (de som fick brevet) och kontrollgrupp (de andra) var slumpmässig, vilket innebär att forskarna bara behöver jämföra de två grupperna för att dra slutsatser om brevets effekter. Statistikmyndigheten SCB bistod med brevutskicket och att leverera de registerdata som behövdes för att analysera effekterna.

Valet att studera just jobbskatteavdraget och nyblivna föräldrar gjordes för att forskarna bedömde förutsättningarna som ovanligt gynnsamma.

– En sådan här studie är endast meningsfull om man kan informera om stora förändringar som är möjliga att reagera på, samtidigt som de också är dåligt kända, menar Pär Nyman. Och den kombinationen är ganska sällsynt.