Invandringen verkar ha begränsade effekter på inhemsk arbetskraft

Rapportförfattaren finner att invandringen till Sverige under perioden 1995–2005 har haft en begränsad påverkan på den redan befintliga befolkningens möjligheter på arbetsmarknaden. Sysselsättnings- och löneutvecklingen har dock på kort sikt varit något svagare för lågutbildad inhemsk arbetskraft. Under den studerade perioden var det framförallt förändringar i andelen invandrade från de nordiska grannländerna som påverkade arbetsmarknaden mest.

– Mina resultat ligger i linje med flertalet internationella studier som också visar på att invandring har begränsade effekter på den redan befintliga befolkningens sysselsättning och löner, och att befolkningsgrupper med egenskaper som påminner om den invandrade befolkningens egenskaper påverkas i högre utsträckning, säger Mattias Engdahl.

– Analysens fokus är på kortsiktiga effekter, fortsätter han. På längre sikt är det möjligt att invandringen har en effekt på den inrikes födda befolkningens yrkesval, hur företag organiserar sin produktion, innovationskraften i samhället med mera, vilket betyder att sambandet mellan invandring och arbets­marknadssituationen kan se annorlunda ut. Ny internationell forskning pekar på att de långsiktiga effekterna kan vara positiva, men det finns också studier som visar på negativa effekter. Debatten pågår och det är långt ifrån en avgjord fråga hur man bäst mäter invandringens arbetsmarknadseffekter, säger Mattias Engdahl.

Data och metod

Rapportförfattaren studerar perioden 1995–2005 och jämför olika utbildnings-, arbetsmarknads- och erfarenhetsgrupper på lokala arbetsmarknader för att fånga den relativa effekten av invandring på den inrikes födda befolkningens sysselsättningsgrad och löner.