Kognitiv förmåga ger större avkastning på kapitalmarknaden än på arbetsmarknaden

Tidigare forskning har visat att personer med hög kognitiv förmåga tenderar att ha högre arbetsinkomster. I den här rapporten finner forskarna att sambandet mellan kognitiv förmåga och inkomster är ännu starkare på kapitalmarknaden. Detta visas genom att mäta sambandet mellan kognitiv förmåga och arbetsinkomst och löner å ena sidan och utdelningar, realiserade kapitalvinster och ränteinkomster å andra sidan.

På arbetsmarknaden spelar sociala färdigheter ungefär samma roll som kognitiva färdigheter, men när det gäller kapitalinkomster är betydelsen av kognitiva färdigheter betydligt större. Kognitiv förmåga har ungefär tre gånger så hög avkastning på kapitalmarknaden som på arbetsmarknaden.

Olika bakgrundsegenskaper spelar roll. När forskarna tar hänsyn till familjebakgrund och individers utbildnings- och yrkesval minskar sambandet mellan kognitiv förmåga och både arbets- och kapitalinkomster avsevärt, men klyftan mellan effekten på arbets- och kapitalmarknaderna förblir betydande. Denna skillnad kan inte förklaras av vare sig sparande eller ärvt kapital.

– Föräldrarnas kapitalinkomster kan förklara en större andel av sambandet på kapitalmarknaden än på arbetsmarknaden, men skillnaden i avkastning är fortfarande mer än dubbelt så stor efter justering för detta säger Spencer Bastani som är en av rapportförfattarna.

Studien bygger på mäns kognitiva förmåga som mättes vid mönstringen. När gymnasiebetyg används som ett alternativt mått på kvinnors kognitiva förmåga visar sig sambandet vara likartat för kvinnor.

Data och metod

I rapporten följs framför allt män födda 1951–1975 som mönstrade vid ungefär 18 års ålder. Vid mönstringen mättes kognitiv förmåga med hjälp av flera test som ger ett övergripande normalfördelat mått (1–9) på kognitiv förmåga, vilket huvudsakligen används i analysen. Dessutom används registerdata på en rad olika inkomster, skatter, utbildning, förmögenhet, yrken, hushållsstatus och arv. Männens inkomster mäts flera decennier senare, 2005–2007.

För att studera i vilken utsträckning arbetsinkomst och kapitalinkomst kan förklaras av kognitiv förmåga använder forskarna regressionsanalys.