Kommunernas insatser för nyanlända elever

En majoritet av kommunerna har anställt samordnare och upprättat planer för mottagandet av nyanlända elever samt ordnat kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för personal på skolor med många nyanlända. Drygt hälften samordnar nätverk för att personal på skolor med många nyanlända ska kunna träffas.

Stora och små kommuner skiljer sig åt

En majoritet av kommunerna menar att brist på lärare och studiehandledare på modersmålet är en utmaning. Andelen som ger uttryck för detta är särskilt stor i små kommuner. Knappa ekonomiska resurser, lokalbrist och bristande samverkan med vårdnadshavare och Migrationsverket är andra utmaningar som huvudmännen lyfter fram.

Arbetssätten skiljer sig till viss del mellan huvudmän med olika förutsättningar. I stora kommuner är det exempelvis vanligare att nyanlända elevers kunskaper kartläggs på en central mottagningsenhet. Kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är vanligare hos huvudmän med en stor andel nyanlända elever.

– Behoven hos både elever och personal kan variera mellan olika huvudmän. Att arbetssätten varierar behöver därför inte vara ett problem om alla elever får den ledning och det stöd som de behöver. Att personalbristen är en större utmaning för små kommuner kan vara ett tecken på att utbildningen inte är likvärdig i hela landet, säger rapportförfattaren Tove Mörtlund.

Metod

Rapporten bygger på en webbenkät som genomfördes våren 2018 och riktades till samtliga kommunala huvudmän för grundskolan, varav 48 procent svarade. Huvudmännen som svarat på enkäten liknar de kommunala huvudmännen som helhet, till exempel när det gäller invånarantal i kommunen, andelen nyanlända elever och andelen elever med eftergymnasialt utbildade föräldrar.