Konsekvenserna av att förlora jobbet skiljer sig mycket mellan olika grupper

De som drabbas extra hårt av att bli av med jobbet är lågutbildade landsbygdsbor över 50 år som har jobbat i tillverkningsindustrin. I ny forskning från IFAU görs en systematisk genomgång av ett stort antal riskfaktorer.

Publicerades: 15 maj 2024

Författare: Susan Athey, Och Oskar Nordström Skans, Och Lisa Krystyna Simon, Och Johan Vikström, Och Yaroslav Yakymovych, Och

De som jobbar på en arbetsplats som lägger ner är ofta arbetslösa under de kommande åren och de har sämre inkomster än de annars skulle ha haft, visar tidigare forskning.

Rapportförfattarna gör med hjälp av en AI-inspirerad maskininlärningsmetod en systematisk sammanställning av vilka faktorer som förklarar vilka grupper av uppsagda som drabbas hårdast när deras arbeten försvinner. De finner att vissa grupper förlorar ungefär fem gånger så mycket inkomst som andra. Det går sämst för dem som äldre än 50 år, som högst har en grundskoleutbildning, som jobbat inom tillverkningsindustrin och bor på landsbygden. Alla grupper förlorar på att bli av med jobbet.

–Det nya i vår forskning är att vi med hjälp av vår metod kan ta hänsyn till alla dimensioner som tidigare litteratur funnit spela roll och studera vilka riskfaktorer som är mest avgörande och hur dessa riskfaktorer samverkar, säger Johan Vikström som är en av rapportförfattarna.

–Vi tycker att det är intressant att det blir så tydligt att flera bakgrunds­egenskaper spelar roll samtidigt. Det går inte att välja ut en enda egenskap som kan förklara de inkomstskillnader vi ser, säger Oskar Nordström Skans vid Uppsala universitet som också varit med och skrivit rapporten.

Socialförsäkringarna minskar skillnaderna

De uppsagdas inkomstförluster mildras genom a-kassa och ekonomiskt bistånd, vilket bidrar till att jämna ut konsekvenserna av en jobbförlust mellan grupper. Tillsammans med progressiv beskattning bidrar det till att minska skillnaderna i disponibel inkomst både mellan dem som har jobb och inte och mellan dem som sagts upp. Skyddet via försäkringssystemet har dock minskat över tid.

–Även om det går bra för vissa äldre med låg utbildning och dåligt för vissa unga högutbildade tror vi att resultaten till exempel kan användas om man vill rikta stöd mot grupper som riskerar att förlora en stor andel av sin löneinkomst. I så fall är ett sätt att fokusera på anställda med mer rutinmässiga arbets­uppgifter inom till­verkning­sindustrin skulle kunna vara en sådan grupp, de är ofta lågutbildade och jobbar i yrken som kan komma att tas över av den nya tekniken, avslutar Johan Vikström.

180 000 uppsagda

Analysen baseras på data som beskriver inkomstutvecklingen för 180 000 personer som förlorade jobbet i 21 000 arbetsplatsnedläggningar under perioden 1997 till 2014. Effekterna av uppsägningar skattas genom att jämföra de uppsagdas inkomstutveckling med motsvarande utveckling för en grupp som har liknande egenskaper men vars arbetsplatser inte lades ner under samma år. Till sin hjälp använder de en maskininlärningsmetod som kallas Generalized random forest.

Kontakt

IFAU-rapport 2024:10 är skriven av Johan Vikström vid IFAU i samarbete med Oskar Nordström Skans och Yaroslav Yakymovych vid Uppsala universitet, Susan Athey vid Stanford University och Lisa Simon vid Revelio Labs i USA. Rapporten är en sammanfattning av working paper 2024:10. För mer information kontakta johan.vikstrom@ifau.uu.se eller oskar.nordstrom_skans@nek.uu.se.