Kortare avstånd till skolan gav ökat politiskt deltagande

Under början av 1900-talet byggdes utbildningssystemet i Sverige ut. Real­skolorna, som innebar ett steg mellan den obligatoriska folkskolan och den relativt ovanliga studentexamen, byggdes ut rejält och blev i större utsträckning tillgängliga på landsorten.

De nya realskolorna innebar att eleverna fick närmare till skolan och att fler vidareutbildade sig. Sannolikheten att läsa vidare efter grundskolan ökade med omkring 2 procentenheter på orter som fick en realskola.

Rapportförfattarna är intresserade av kopplingen mellan utbildning och demo­krati, om den högre utbildningsnivå som utbyggnaden innebar även påverkade vilka som kandiderade till viktiga politiska poster. De finner att en realskola på hemorten ledde till en ökad sannolikhet att bli politiskt aktiv. På de orter där en ny realskola etablerades steg den relativa sannolikheten att kandidera i ett allmänt val med 10 procent.

– Hur långt en person har till skolan har därmed betydelse både för utbildnings­valet och för sannolikheten att engagera sig politiskt, säger Mikael Persson som är en av rapportförfattarna.

Utbyggnaden av realskolan bidrog även till att göra tillgången till högre utbild­ning mer jämnt fördelad mellan olika delar av landet.

– Etableringen av realskolor på nya orter bidrog till att öka den politiska jäm­likheten i Sverige, säger Karl-Oskar Lindgren. Att lokalisering av skolor är di­rekt kopplat både till valet att läsa vidare och till valet att engagera sig poli­tiskt kan ha betydelse för dagens diskussion om regionaliseringen av hög­skolan.

Material och metod

Rapportförfattarna – Karl-Oskar Lindgren (IFAU och Stats­veten­skapliga institutionen vid Uppsala universitet), Sven Oskarsson (Stats­vetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet) och Mikael Persson (Uppsala och Göteborgs universitet) – analyserar alla personer födda 1916–1945 och fokuserar på de 77 realskolor som nyetablerades under perioden 1935–1955.

Forskarna använder sig av en statistisk modell där de jämför politisk deltagande bland dem som växte upp i kommuner strax före och strax efter att en ny realskola etablerats. De studerar utbildningsnivå och kandidaturer till kommunfullmäktige, lands­tings­fullmäktige och riksdagen i valen 1982–2014.