Kulturell bakgrund har betydelse för könsgapet i skolresultat

Flickor presterar bättre än pojkar i skolan. Mönstret ser ungefär likadant ut i hela välden, men hur stor skillnaden mellan flickors och pojkars skolresultat är varierar mellan olika länder. Det är inte klarlagt vad det beror på.

I syfte att analysera det studerar rapportförfattarna barn som är födda i Sverige av föräldrar som är födda utomlands. Det innebär att barnen tar del av skilda värderingar från föräldrarnas hemländer samtidigt som de växer upp i samma land och går i samma skolsystem.

Resultaten indikerar att den kulturella bakgrunden och värderingarna i föräldrarnas ursprungsländer spelar roll för hur det går för flickor och pojkar i skolan. Pojkar (flickor) vars föräldrar kommer från kulturer som värderar ambition och konkurrens högt samt har en högre acceptans för ojämlikhet klarar sig relativt sätt bättre (sämre).

-Om föräldrarna exempelvis är födda i Danmark, som liksom Sverige värderar ambition väldigt lågt, istället värderade ambition lika högt som föräldrar födda i Tyskland, skulle könsgapet i betyg krympa med motsvarande 38 procent, säger Helena Holmlund som är en av flera rapportförfattare.

Flickor klarar sig relativt sätt (ännu) bättre än pojkar när föräldrarna kommer från kulturer som tänker långsiktigt snarare än kortsiktigt och som premierar uthållighet och sparsamhet.

Att värderingarna från föräldrarnas ursprungsländer spelar roll för pojkars och flickors skolresultat gäller både för elever i Sverige och när rapportförfattarna studerar provresultaten från de internationella Pisaundersökningarna.

–Det finns flera möjliga förklaringar till att en bakgrund som uppmuntrar till ambition och konkurrens får pojkar att prestera bättre jämfört med flickor, säger Helena Holmlund. Utifrån beteendeforskning vet vi att flickor och pojkar i genomsnitt presterar olika i konkurrenssituationer, och det skulle kunna bidra till de resultat vi hittar, säger Helena Holmlund.

Metod och data

Rapportförfattarna undersöker om skillnader i skolresultat mellan systrar och bröder som slutade grundskolan 1988–2017 varierar med kulturella faktorer i föräldrarnas ursprungsländer. De använder indikatorer på kulturell bakgrund från sociologen Gert Hofstedes kulturdimensionsteori: ambition, ojämlikhet, osäkerhet och tidsorientering. Skolresultat mäts både i ett datamaterial från Sverige och i ett material som omfattar ett stort antal länder i den internationella kunskapsundersökningen Pisa (Programme for International Student Assessment).