Kvinnors arbetsmarknad efter barnafödande

Kvinnors inkomster faller mycket efter första barnet. Rapportförfattarna studerar danska kvinnor som fick barn genom in-vitro fertilisering (IVF). Genom att jämföra kvinnor vars IVF-behandling resulterade i ett barn vid första försöket med kvinnor som fick upprepa behandlingen, och därför fick barn senare eller inte alls, kan de skatta hur kvinnors arbetsmarknad påverkas av att få barn.
De finner att kvinnorna fick betydligt lägre inkomster efter att de blivit mammor. Inkomsterna minskade med cirka 70 000 danska kronor årligen på kort sikt och 30 000 danska kronor på lång eller medellång sikt. Det senare motsvarar 10–12 procent lägre inkomst på grund av barnafödande.
De minskade inkomsterna beror delvis på att kvinnorna arbetade mindre när barnen var små. Arbetsutbudet steg sedan igen. När barnen blev äldre hade mammorna en sämre timlön och bytte i högre utsträckning till lägre avlönade jobb som låg närmare hemmet. Effekten är mycket större när första barnet föds jämfört med när barn två eller tre föds.

–IVF-behandlingar ger oss en unik möjlighet att studera orsakssambandet mellan att få ett första barn och senare arbetsmarknadsutfall, säger Petter Lundborg. Som flerbarnsförälder blev jag inte alls förvånad över att det var första barnet som betydde mest, medan ytterligare barn endast hade begränsad betydelse, säger Lundborg.

Metod

För att kunna fånga effekter av att få barn behöver barnafödandet påverkas av en faktor som individen inte styr över själv. Annars finns det en risk att t.ex. inkomstskillnader beror på egenskaper hos individen (t.ex. synen på karriär och familj). Att i detta sammanhang studera skillnader som uppstår i samband med IVF är en ny metod. I rapporten används registerdata på IVF-behandlade kvinnor i Danmark mellan åren 1995 och 2005.