Läkarförbundet, Vårdförbundet och möjligheterna för utlandsutbildade läkare och sjuksköterskor att arbeta i Sverige

Rapportförfattaren är intresserad av hur organisationer som företräder läkare och sjuksköterskor resonerar angående utlandsutbildades möjligheter att få legitimation och verka i Sverige. Genom att många av hälso- och sjukvårdens professioner är reglerade yrken har de organisationer som företräder dessa grupper potentiellt andra möjligheter att stänga ute internationell konkurrens än många andra förbund. Exempelvis genom att förorda strikta regler för legitimation. Trots att de båda förbunden skulle kunna ha skäl att försöka hålla konkurrens ute genom att upprätthålla och hävda behov av stränga kriterier för utlandsutbildade att få jobb i Sverige, görs det i relativt liten utsträckning,

– Förbunden hänvisar visserligen till patientsäkerhet och höga kunskapskrav, men har i begränsad omfattning använt det för att försöka stänga ute utlandsutbildade, säger Olle Jansson. Istället har de i huvudsak argumenterat för fler AT-platser, möjligheter för validering, kompletterande utbildningar och rörlighet inom EU.

I något eller några fall har förbundens företrädare använt arbetsmarknadsskäl och då särskilt löner och arbetsförhållanden som argument mot invandring och mot att aktivt rekrytera utländska läkare och sjuksköterskor. Detta var dock vanligare för 10–15 år sedan. Vårdförbundet har dock även relativt nyligen ifrågasatt sjuksköterskor utbildade ibland annat Tysklands kompetens och kvalifikationer.

– Förbundens långsiktiga mål tycks vara att säkerställa yrkets status och ställning, snarare än att på kortare sikt försöka motverka den utbudskonkurrens som invandring och invandrare utgör, säger Olle Jansson.

Rapportförfattaren använder främst textmaterial i form av remisser och liknande inlagor, samt uttalanden hämtade från Läkarförbundets och SHSTF/Vårdförbundets två husorgan, Läkartidningen samt Vårdfacket/Vårdfokus.