Lång väntan på asylbeslut försenar etableringen

Asylsökande som beviljades uppehållstillstånd efter att ha ansökt om asyl i Sverige under 2014 fick vänta olika länge på sitt beslut om uppehållstillstånd, eftersom antalet asylsökande ökade kraftigt. Väntetiden påverkade etableringen.

Asylsökande med lång väntetid hamnar efter

För asylsökande som fick vänta ytterligare en månad på sitt asylbeslut minskade sannolikheten att vara sysselsatt någon gång under de två första åren efter att asylansökan lämnades in med 2,7 procentenheter. En månads extra väntan gav upphov till 7,5 procent lägre arbetsinkomster. Betydelsen av handläggningstiden minskade med åren, men den totala inkomsten var även efter fyra år lägre för dem som fått vänta på asylbeslutet.

–De som väntar längre skrivs in på Arbetsförmedlingen senare och deltar i svenska för invandrare i lägre utsträckning jämfört med dem som fått beslut snabbare. Det leder till att de hamnar efter, säger Olof Rosenqvist som är en av forskarna bakom rapporten.

Men forskarna finner även tecken på att de som väntar på asyl utvecklar färdigheter som är användbara på den svenska arbetsmarknaden. De asylsökande som väntat längre börjar sina etableringsinsatser på en högre nivå när de väl har fått sitt beslut. De tar exempelvis del av mer avancerad språkutbildning och har oftare subventionerade anställningar än de som haft en kort väntetid.

–Vi tolkar det som att integrationen inleds redan under asylväntan. Det är bra att det som händer under väntetiden spelar roll, men det kompenserar aldrig fullt ut för att de som får vänta längre hamnar efter i sin arbetsmarknadsetablering, säger Olof Rosenqvist.

Hälsan påverkas inte av lång handläggningstid

Det finns inte några tecken på att de som väntar längre på asylbesked får sämre psykisk hälsa, då varken sjukhusinläggningar eller läkemedelsförskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökade mer bland dem som väntade längre. Resultatet skiljer sig från tidigare medicinska studier.

–Även om vi inte hittar något samband mellan längre väntetid och sämre psykisk hälsa kan det vara värt att påminna om att väntetiden i vår studiegrupp ökade med i genomsnitt ett halvår, inte flera år. Det går inte att utesluta att större ökningar i väntetiden kan påverka den psykiska hälsan negativt, avslutar Olof Rosenqvist.

Hur gjordes undersökningen?

Utvärderingen omfattar knappt 21 000 individer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha ansökt om asyl i Sverige april–september 2014. Invandrade som ansökte om asyl vid olika tidpunkter under denna period och som därför fick vänta olika länge på besked om uppehållstillstånd jämförs. Handläggningstiderna ökade från 180 till 380 dagar.