Längre gymnasieutbildning gav minskade skillnader i valdeltagande

Barn till föräldrar med låg utbildning och låga inkomster röstade i större utsträckning i allmänna val som en följd av att yrkesprogrammen förlängdes från två till tre år. Valdeltagandet ökade med 3 procentenheter och steg från 83 till 86 procent för barn som växte upp i hem som tillhörde den lägsta fjärdedelen när det gäller socioekonomiska förutsättningar. Förlängningen av yrkesprogrammen ledde däremot inte till någon allmän ökning av valdeltagandet bland yrkeseleverna.

– Skillnaderna mellan grupper minskade då förändringen påverkade valdeltagandet bland elever från de mest resurssvaga hemmen, säger Karl-Oskar Lindgren, som är en av rapportförfattarna. Det är viktigt för demokratin då det finns en risk att grupper med lågt valdeltagande förbises i den politiska processen.

Bakgrund, data och metod

Barn som växer upp i socioekonomiskt resurssvaga hem röstar i betydligt lägre utsträckning än barn som växer upp i mer resursstarka hem. Rapportförfattarna studerar hur dessa skillnader i valdeltagande påverkades av att yrkesprogrammen på gymnasiet utökades från två till tre år och gavs ökat innehåll av teoretiska ämnen, bland annat samhällskunskap. För att undersöka effekterna av den längre utbildningen studeras den försöksverksamhet med längre yrkesprogram som infördes gradvis i olika kommuner. I rapporten jämförs valdeltagandet bland personer som växte upp i kommuner som deltog i försöket i olika hög utsträckning. Rapportförfattarna studerar valdeltagande i riksdagsvalet 2010 för 500 000 personer som började gymnasiet 1986–1990. Uppgifter om valdeltagande har skannats och digitaliserats från röstlängderna.