Lärare om karriärstegsreformen och lärarlönelyftet

Nästan 13 000 legitimerade lärare och förskollärare svarade 2020–21 på en enkät om yrkesroller, arbetsuppgifter och arbetsvillkor i ljuset av karriärstegs­reformen (förstelärare och lektor) och lärarlönelyftet för yrkesskickliga lärare. Eftersom enkäten skickades till samtliga lärare i Skolverkets lärarregister är svarsfrekvensen cirka 9 procent och svaren är därför inte representativa för alla verksamma lärare.

–Lärarnas svar kan ändå ge en bra förståelse för lärares uppfattning om reformerna, säger Catarina Player Koro. 

Karriärlärarna är nöjdare och vill oftare fortsätta jobba som lärare

Förstelärare, lektorer (karriärlärare) samt de som tagit del av lärarlönelyftet är generellt nöjdare med sin skolvardag än övriga lärare – de är nöjdare med undervisningen, sin position i lärarlaget samt sina professionella relationer. De överväger i lägre grad än andra lärare att lämna yrket.

–Läraryrket tycks vara mer attraktivt för de här lärarna, vilket också var ett syfte med reformerna säger Catarina Player Koro.

Ökad lönespridning

Ett annat syfte med de statsbidrag som följde med reformerna var att lönespridningen skulle öka. Löneskillnaden mellan de lärare som svarat på enkäten och som tagit del respektive inte tagit del av karriärtjänst och lärarlönelyft kunde år 2020 vara upp till 7 000 kronor i månaden. Att lönespridningen ökat har även tidigare forskning visat.

I stort sett samma arbetsuppgifter – ökad kvalitet?

Lärarna uppger att de gör ungefär samma arbetsuppgifter oavsett titel. Samtliga lärare på grund- och gymnasienivå har till exempel klassrumsundervisning, men förstelärare leder och organiserar oftare det kollegiala arbetet på skolan. Lärare som inte är förstelärare eller fått högre lön genom lärarlyftet upplever inte att förstelärna bidragit till att stärka undervisningens vetenskapliga grund eller spridit vetenskaplig kunskap till lärare. De anser inte heller att deras undervisning utvecklats till följd av förstelärarna.

– Genom reformerna skapades nya kategorier av lärare och hierarkier med olika befogenheter och ansvarsområden, säger Catarina Player Koro.

–Lärarnas svar bekräftar troligen det tidigare forskning sett, att förstelärare och lektorer har för lite tid avsatt i sin tjänst för att jobba med mer utvecklad kunskapsspridning eller vetenskaplig förankring, vilket är beklagligt, fortsätter hon.

Bakgrund

År 2013 infördes karriärstegsreformen med förstelärare och lektorer i skolan och 2016 infördes ett riktat statsbidrag för att ge särskilt skickliga lärare ett lönepåslag.

Av de ungefär 13 000 legitimerade lärare som besvarade enkätens frågor var 74 procent kvinnor och 25 procent män. Svaren har analyserats med deskriptiva metoder och med explorativ faktoranalys för att fånga mönster i lärares skattning av påståenden i attitydfrågorna.