Likartad etablering i Sverige och Finland trots olika historia

Sverige och Finland har väldigt olika invandringshistoria. År 2010 var exempelvis cirka 5 procent av befolkningen i Finland född utomlands medan motsvarande siffra i Sverige var ungefär 15 procent. Historiskt har de utrikes födda i Finland i större utsträckning kommit från grannländerna medan Sverige har haft en större andel flykting- och anhöriginvandring än Finland.

Omfattande segregation vid första jobbet

Rapportförfattarna undersöker hur ingångarna till arbetsmarknaden ser ut för utrikes födda i Sverige och Finland. De finner stora likheter. I båda länderna tar inträdet lång tid för många utrikes födda. De första jobben finns på arbetsplatser med låga inkomster. Andelen invandrade bland kollegor och chefer på den första arbetsplatsen är hög, och överexponeringen mot personer från det egna födelselandet är ännu större. Segregationen är relativt sett kraftigare i Finland. Trots att andelen utrikes födda skiljer sig åt mellan länderna var personalsammansättningen på de första arbetsplatserna inte så olika.

Mönster uppstår snabbt

Likheterna syns också i hur grupper från olika delar av världen lyckas på arbetsmarknaden, och i hur olika egenskaper hos de första jobben relaterar till hur det går inledningsvis och senare på arbetsmarknaden.

– Vi blev förvånade av att det var så stora likheter trots att den invandrade befolkningen är större och mer etablerad i Sverige, och att den svenska arbetsmarknaden har kunnat anpassats för invandring under längre tid säger Olof Åslund som är en av rapportförfattarna. De mönster vi ser verkar uppstå direkt när ett land börjar ta emot invandring.

Snabbare inträde men ökande segregation

Tiden från invandring till det första jobbet tycks ha minskat under de senaste decennierna. Samtidigt syns en utveckling mot att inträdet allt oftare sker på arbetsplatser med högre andel utlandsfödda kollegor och chefer och där genomsnittsinkomsterna är låga. Det gäller för båda länderna.

Jämförbara data från två länder

Rapportförfattarna följer personer som invandrat till Sverige eller Finland under perioden 1990–2010. I Sverige observeras det första jobbet för 367 000 individer, i Finland knappt 87 000. Datamaterialen är bearbetade så att det går att jämföra inkomster och egenskaper hos arbetsplatser i de två länderna.