Lokala åtgärder för att bryta ungas utanförskap

Cirka 130 000 unga står varje år utanför arbetsmarknaden och utbildningssystemet, och många av dem fastnar i ett långvarigt utanförskap. För att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv finns flera nationella och lokala initiativ, men det finns begränsad kunskap om hur dessa initiativ fungerar. Rapportförfattarna studerar om och hur andelen unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) är relaterad till lokala organisatoriska nätverk, institutionaliserade samarbeten och utformningen av stödåtgärder.

Effektiv samverkan och korrekt identifiering av målgrupper

Gemensamt för kommuner som lyckats bättre än vad man skulle kunna förvänta sig är samordning av olika policyområden, välfungerande nätverk mellan aktörer och koordinerade insatser. De är också bra på att identifiera unga utanför systemet och ge dem rätt hjälp, tack vare god lokalkunskap och omfattande socialt stöd.

–De unga som står utanför behöver visserligen hjälp med sysselsättning och utbildning, men att se att de ofta har sociala problem och problem med hälsan tror vi är en potentiell nyckel att minska UVAS-andelarna. Vi ser att i flera av de kommuner som lyckats bättre än förväntat koordinerade socialtjänsten och sjukvården sitt arbete med ungdomarna genom metoden samordnad individuell plan (SIP). Multiprofessionella arbetslag verkar vara en lovande väg framåt för att möta de komplexa behov som UVAS har, menar Renate Minas.

Så gjordes studien

Under 2019 intervjuades 60 tjänstemän från kommuner, Arbetsförmedling och samordningsförbund i 20 utvalda kommuner. Urvalet grundades på en analys av risken att unga i åldern 16–24 år skulle hamna i utanförskap, där beräknade siffror jämfördes med faktiska utfall. Kommuner med störst positiv och negativ avvikelse valdes ut. Därefter användes kvalitativ jämförande analys (QCA) för att studera skillnaderna mellan kommuner som lyckats bättre och sämre än förväntat, med teorier om interaktiv styrning som analytiskt ramverk.