Lön efter möda eller lön efter kön? Gamla könsskillnader i nytt ljus

Rapportförfattaren studerar könsskillnader i två stora yrkeskategorier kring förra sekelskiftet: cigarrarbetare och typograf. I både yrkena tjänade männen betydligt mer än kvinnorna och gjorde oftare karriär. Rapportförfattaren visar att skillnaderna till stor del kan förklaras av faktorer som är kopplade till produktivitet: männen var äldre, hade mer erfarenhet och högre utbildning. Män och kvinnor arbetade även i viss mån vid olika typer av företag. Löneskillnader förekom inte alls bland dem som betalades efter prestation inom cigarrindustrin.

– Att kvinnor och män hade samma lön vid ackordsarbete är i linje med ekonomisk teori, men står i stark kontrast till tidigare historisk forskning, säger Maria Stanfors. Det indikerar att kvinnor gynnas av produktivitetsbaserad lönesättning snarare än lönesättning som baseras på förväntningar och relationer till arbetsgivaren.

Kvinnorna var mer sällan med i facket

Kvinnorna var mer sällan med i den fackföreningsrörelse som växte sig stark. En anledning är att de kvinnor som arbetade vid 1900-talets början var yngre än männen och hade mindre erfarenhet. De hade dessutom kortare förväntad karriär då de ofta slutade arbeta i samband med att de gifte sig. När hänsyn tagits till det minskar skillnaden i anslutningsgrad bland cigarrarbetarna och försvinner helt bland typograferna. Detta trots att Typografförbundet var känt för sin tuffa attityd gentemot kvinnor.

– En vanlig uppfattning i både fackföreningsrörelse och historieskrivningen har varit att kvinnorna var svåra att organisera, fortsätter Maria Stanfors. Vi finner att kvinnorna snarare undvek att gå med i facket då det fanns risk för konflikt, straff och sanktioner. Det handlade om attityder till facklig organisering och gruppdynamik. Kvinnornas kostnader var relativt höga samtidigt som belöningen var mer osäker då de arbetade färre år än männen. Kvinnorna gick dock med i sjukkassorna som inte var förknippade med samma risker.

Matchade individdata

I rapporten används ett nationellt heltäckande unikt datamaterial från svensk tillverkningsindustri vid 1900-talets början. Cirka 6 000 individer är med i urvalet. Analysen är gjord med hjälp av löneregressioner. Löneprofiler och linjära sannolikhetsmodeller för medlemskap i fackförening och sjukkassa skattas också.