Löneutveckling för högutbildade män och kvinnor
IFAU visar i en ny rapport att manliga och kvinnliga ekonomer och jurister har likartade löner i början av sina karriärer, men att männens löner sedan ökar mer än kvinnornas. Familjebildning är bara en av flera förklaringar till löneskillnaderna.
Publicerades: 22 maj 2018
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är störst bland högavlönade. Privatanställda kvinnor och män som tagit examen i ekonomi eller juridik får ungefär lika mycket betalt när de går in på arbetsmarknaden. Löneskillnaderna ökar sedan. De manliga ekonomerna och juristerna tjänade ungefär 25 procent mer än kvinnorna vid 45 års ålder. Ungefär hälften av detta så kallade könslönegap kunde förklaras av att kvinnornas arbetsliv påverkats av att de fått sitt första barn.
Men det finns även löneskillnader mellan män och kvinnor innan de blir föräldrar. En mindre del av löneskillnaderna beror på att män och kvinnor arbetar i företag av olika storlek och med olika inriktning. Det som framförallt spelar roll är att män i större utsträckning arbetar heltid, och lönen per timme är då oftare högre. Männen har dessutom bättre löneutveckling både när de byter arbetsgivare och när de stannar.
– Vår slutsats är att det finns flera förklaringar till könslönegapet och att män många gånger har en bättre inkomstutveckling oavsett sammanhang, säger Peter Skogman Thoursie som är en av rapportförfattarna.
Data
Rapportförfattarna följer cirka 30 000 personer födda 1960–1970 som tagit examen i ekonomi eller juridik och som arbetar hos en privat arbetsgivare. Gruppen följs i 20 år efter examen. Datamaterialet innehåller bland annat information om kön, ålder, årsarbetsinkomster, månadslöner på heltid, barnens födelsedatum och i vilka företag de anställda arbetar.
Kontakt
IFAU-rapport 2018:8 Karriärutveckling för högutbildade kvinnor och män i Sverige är skriven av Peter Skogman Thoursie vid Stockholms universitet samt James Albrecht, Mary Ann Bronson och Susan Vroman vid Georgetown University. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2018:9. För mer information kontakta Peter Skogman Thoursie: peter.thoursie@ne.su.se