Många valde bort arvsskatten

Arvingar agerade med hög precision

Den svenska arvsskatten togs bort 2004. Dessförinnan beskattades arv på över 70 000 kronor. Genom att avstå arvet till sina barn eller annan närstående kunde arvingar reducera beloppet till skattegränsen och slippa arvskatten. Rapportförfattarna studerar dem som tog emot medelstora arv. De finner att arvsavståenden var vanliga, särskilt då arvet var högre än grundavdraget på 70 000 kronor. Arvsavståenden var också vanligare bland dem som köpte hjälp med bouppteckningen.

De flesta som avstod arv till sina barn gav bort exakt det belopp som krävdes för att slippa betala arvsskatt.  

– För många av de som hade barn var den svenska arvsskatten i det närmaste frivillig, säger Håkan Selin som är en av flera rapportförfattare. För arvingar utan barn var dock möjligheterna att på laglig väg skatteplanera efter själva dödsfallet begränsade.

–Vi finner betydligt starkare och tydligare beteendeeffekter av skatter än vad som är brukligt, vilket är tankeväckande. Det bidrar till förståelsen av den potential som finns hos den breda allmänheten att skatteplanera. Våra resultat är därför av generellt intresse när man utformar skatte- och transfereringssystemen, avslutar Håkan Selin.

Hur studeras frågan?

Forskarna använder detaljerade och heltäckande mikrodata över arv och arvsavståenden under arvsskattens tre sista år, 2002–2004. De studerar arvingar som tog emot medelstora arv, det vill säga runt 100 000 kronor. I rapporten används både fördelningsbaserade metoder och en diskontinuitetsmetod för att fastställa hur arvtagare med barn reagerade på arvsskattereglerna.