Mer generös försäkring mot höga sjuklönekostnader kan leda till ökad sjukfrånvaro
Den korta sjukfrånvaron steg något i medelstora företag när deras skydd mot höga sjuklönekostnader förbättrades. I små företag var den korta sjukfrånvaron oförändrad.
Publicerades: 04 juli 2022
Arbetsgivare får ersättning från Försäkringskassan om kostnaden för de anställdas korttidssjukfrånvaro når över en viss gräns. Detta är det så kallade högkostnadsskyddet mot höga sjuklönekostnader. År 2015 reformerades högkostnadsskyddet så att små och medelstora företag fick högre ersättning relativt större företag. Rapportförfattarna är intresserade av om förbättringarna påverkade den korta sjukfrånvaron.
Det mer generösa högkostnadsskyddet ledde till att den korta sjukfrånvaron ökade något i medelstora företag, medan den inte förändrades i de minsta företagen.
–Först blev vi förvånade. Enligt nationalekonomisk teori borde sjukfrånvaron stiga då företagens ekonomiska skydd förbättras och deras drivkrafter att förebygga sjukfrånvaro därmed försämras. Att sjukfrånvaron steg i medelstora men inte i små företag är intressant säger Erica Lindahl. De små företagen hade dessutom fått de största ekonomiska förbättringarna vid reformen 2015.
Småföretagens lägre sjukfrånvaro
Vad beror det på att småföretagens sjukfrånvaro inte förändrades? Småföretag har generellt sett lägre korttidsfrånvaro än större företag. De som jobbar på småföretag saknar ofta arbetskamrater som har samma yrkesroll och arbetsuppgifter. När de är borta från jobbet blir produktionsbortfallet större än om någon är borta vid ett företag där en kollega kan gå in och täcka upp. För småföretag blir kostnaden av att en anställd är frånvarande högre.
–Det är möjligt att den här högre kostnaden påverkar såväl arbetsgivarnas som de anställdas beteende säger Caroline Hall. Det gäller både före och efter reformen och beteendet påverkades inte av ett förändrat högkostnadsskydd.
Inget förändrat rekryteringsbeteende
Ett uttryckligt mål med det mer förmånliga högkostnadsskyddet var att mindre företag skulle våga anställa personer med en högre risk för sjukfrånvaro. Rapportförfattarna finner dock inga tecken på att den högre kompensationen ledde till att företagen förändrade sitt rekryteringsbeteende vad gäller egenskaper som kan observeras i datamaterialet. De som anställdes före och efter det förbättrade högkostnadsskyddet hade ungefär samma egenskaper, till exempel liknande ålder och sjukskrivningshistorik.
Data och metod
I rapporten studeras cirka 6 300 privata företag. Små företag har i genomsnitt 15 anställda och medelstora företag har i genomsnitt 38 anställda. Anställda i mindre och medelstora företag jämförs med anställda i de största företagen som ingår i studien, vilka har upp till 200 anställda. Jämförelsen görs med hjälp av en regressionsmodell där man kan kontrollera för en rad faktorer som har betydelse för sjukfrånvaron. Metoden som används kan kallas skillnad i skillnader (difference in differences). Registerstatistik har kombinerats med Konjunkturstatistik över sjuklöner (KSju).
Kontakt
Rapport 2022:12 ”Försäkring mot höga sjuklönekostnader - Påverkades sjukfrånvaron av de ändrade reglerna 2015?” är skriven av Caroline Hall, Linus Liljeberg, och Erica Lindahl, samtliga vid IFAU. Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2022:14. Projekt är finansierat av Försäkringskassan.
För mer information, kontakta Erica Lindahl på erica.lindahl@ifau.uu.se.