Möjligheten till tidigt valdeltagande för utländska medborgare påverkar inte gruppens politiska integration

Sedan valet 1976 har utländska medborgare som vid valdagen bott i Sverige i minst tre år rätt att rösta och kandidera i kommunal- och landstingsval. Rapportförfattarna studerar om det spelar någon roll för framtida valdeltagande och medborgarskap om utländska medborgare på grund av mandatperiodernas längd fick rösta efter tre respektive sju år i Sverige. De finner inga skillnader. De som fick rösta tidigare blev inte svenska medborgare i större utsträckning och röstade inte oftare i framtida val.

– Vi tolkar medborgarskap och framtida valdeltagande som tecken på politisk integration, säger Karl-Oskar Lindgren, som är en av flera rapportförfattare. Vi hittar inga tecken på att tidig rösträtt för utländska medborgare påskyndar den politiska integrationen, men att inkludera en större del av befolkningen i väljarkåren kan naturligtvis ha ett stort demokratiskt värde ändå.

I den tidigare forskningen finns få studier som studerar faktorer som kan underlätta politisk integration. Rapporten bidrar till att fylla denna kunskapslucka genom att studera rösträtt i lokala val för utländska medborgare.

Data och metod

I rapporten följs personer som invandrat från länder utanför EU under åren 1972–2008. Rapportförfattarna jämför de som anlände så att väntetiden innan de kunde rösta var cirka tre år, med en grupp vars väntetid var uppemot sju år.